- Project Runeberg -  Skrifter / Del 3 /
202

(1883-1901) [MARC] Author: Christopher Jacob Boström With: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ska åsigt är en förening af Platos idé-lära och Leibnitz’s
mona-•dologie 5a), hvarefter han fortfar i följande ordalag:

»Denna åsigt har dock ännu icke blifvit fullständigt
framlagd för allmänheten, utan ligger förvarad i skrifna
collegiihäf-ten 60), hvaremot det, som från denna skola blifvit den större
allmänheten meddeladt, med få undantag inskränker sig till en
polemik mot främmande systemer. Häremot vore nu i och för
sig ej så mycket att anmärka, enär hvar och en vet, att det
är lättare att kriticera, än att sjelf framställa något, som
uthärdar kritiken, och det följaktligen lätt kan hända, att man
insett bristerna i andra systemer, utan att hafva bringat till
klarhet och mognad det positiva, som kunde sättas i stället
[LB talar här utan tvifvel af egen erfarenhet]. Men då
denna positiva åsigt inom universitetet öppet förkunnas såsom
•den enda sanna 51), då allt sjelfständigt filosofiskt studium vid

53) LB har tydligen icke något begrepp om hvad philosophien Sr;

ty annars visste han, att ett philosophiskt system likaså litet kan vara
-en förening af tvenne andra systemer, som t. ex. en menniska kan

vara en förening af tvenne andra menniskor. För honom är det ock

obekant att, när t. ex. Neoplatonikerne ville conciliera Platos och Ari-

stoteles’ åsigter, kommo de till en helt annan och egen verlds&sigt,

hvilken var hvarken Platos eller Aristoteles’. Det må vara att PB:s

philosophie är närmast beslägtad med den Platonska och den
Leibnit-ziska, men deraf följer ej att den är någon förening af dem. Sjelf
smickrar sig PB med den tanken, att hans philosophie genom sjelfva
ain princip är någonting högre och rigtigare, men detta kan icke be*
dömas af den »speculativa philosophen» LB i Calmar.

60) Det är möjligt att PB:s åhörare gjort sig anteckningar efter
hans föreläsningar, och att dessa sedan blifvit begagnade eller
studerade af andra, ty sådant har händt i alla tider, sedan föreläsningar
begynte att hållas. Men detta är något, som icke på mindsta vis
angår PB. Det har aldrig varit hans afsigt att förse sina åhörare med
lärdomar på fickan eller i bokskåpet. Hans enda önskan har varit,
att hans läror måtte finnas förvarade i deras minne och hufvuden,
ty endast på sådant sätt hafva de kunnat tillskynda dem någon
nytta.

61) LB protesterar, så mycket kan man se, men hvad protesten’
^egentligen skall gälla, är svårare att säga. Är det att PB förkunnar

\

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:34:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcjskrift/3/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free