Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het den, att han helt och hållet bortkastar den ena, den reella
sidan, i det han förklarar den såsom egande sin grund endast
i den ändliga varelsens ofullkomliga uppfattning.»
»Det kan icke bestridas, att denna åsigt, huru stötande
den än må vara för det vanliga föreställningssättet, dock
innehåller något lockande för en ännu oöfvad reflexion 107) genom
sjelfva den lätthet, hvarmed den besvarar frågan om den
sinnliga verldens förhållande till den andliga 108). Det kommer
sålunda härvid förnämligast an derpå, huruvida frågan derigenom
verkligen är besvarad. Den sinnliga verlden i tid och rum
an-tages vara en ofullkomlig uppfattning af ideeverlden, hvilken
sednare i sig sjelf skall vara absolut fullkomlig. Härigenom
har man sålunda renat det sanna varat från alla sinneverldens
ofullkomligheter och motsägelser, men blott för att i stället
förlägga dessa inom det förnimmande subjektet Och då detta
sjelft är en medlem af ideeverlden, så inses klart [LB har
mycket lätt att se allting klart], att man härvid så att säga får
tillbaka genom fönstret, hvad man kastat ut genom dörren ,09).
Det frågas nu, hvad som utgör grunden till subjektets ofull-
107) LB har naturligtvis en öfvad reflexion han, men PB och alla
hans lärjungar och anhängare endast en oöfvad. Beviset är redan
gifvet genom det föregående, tänke vi.
10S) Lätthet icke, men sanning och naturlighet. Vi kunne
försäkra LB att besvarandet af frågan har kostat PB långt större
verkligt tankearbete, än allt LB:s inlärande af sin Hegel och allt hans
fabricerande af sina critiker har kostat honom sjelf.
10 9) För ingen del. PB har utkastat det sinnliga från det
Gudomliga Väsendet, i hvilket Schelling och Hegel velat insätta det;
men han har aldrig låtit det komma dit tillbaka, fastän LB för sin
del nödvändigt vill hafva det der. Medelbart är visserligen äfven det
sinnliga i Gud, då menniskoanden, i och för hvilken det finnes
omedelbart, är enligt PB:s philosophie i honom. Men detta är något helt
annat, än att det skall finnas i och för honom omedelbart. Den t. ex.,
som står i solen, har ingen omskiftelse af dag och natt omedelbart för
sig sjelf. Men har han kunskap om oss menniskor här på jorden, så
kan han medelbart derigenom veta, att en sådan omskiftelse måste
finnas för oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
