Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
val som i alla andra, den ändliga menniskans slutliga
fulländning, hennes högsta möjliga förnuftighet, hennes eviga lif och
salighet; ty för någonting annat än detta kan ett förnuftigt
väsende såsom sådant i intet enda fall vara hos henne verksamt.
Det är ock klart, att när ett ändligt väsende så verkar hos
henne, befrämjar det dermed icke blott hennes, utan ock likaså
väl sitt eget och alla andras förnuftiga ändamål; ty då alla
ändligt förnuftiga väsenden ursprungligen äro organer i en och
samma organism, så är det ej möjligt att något enda ibland
dem kan vinna sin högsta fulländning eller salighet, utan att
alla de öfriga ock vinna den, hvarföre man också säger med
skäl, att ingen kan handla vare sig väl eller illa blott för sig
sjelf. Det kan således ej någonsin vara den straffandes rätta
ändamål att endast tillskynda den felaktige ett ondt, utan det
måste tvertom alltid vara hans ändamål att med straffet
tilldela honom ett godt eller bevisa honom en sann och absolut
vigtig välgeming. I vissa fall kan det väl hända, att det
medel, som der vid måste användas, är ett sinnligt obehag, en
smärta, ett lidande och såvida ett temporairt relativt ondt; men
detta förändrar ej någonting i sjelfva ändamålet, hvilket i alla
fall alltid förblir detsamma; ty af den förnuftigt verksamme
kan och får ingenting annat än det förnuftiga eller goda åsyftas
och göras verkligt
Att utan det goda till ändamål blott och bart vedergälla
någon med ondt för ondt, är att utöfva en sinnlig och
fömufts-stridig hämd, hvilket för menniskan och samhället aldrig kan
vara tillåtligt, och för den Allgode sjelf icke en gång är
möjligt, såsom redan är nämndt De förra kunna väl få tillfoga
en menniska vissa lidanden, när det är oundgängligen
nödvändigt för hennes högre och högsta väl, t ex. den opererande
Läkaren för att rädda den skadades timliga lif och helsa, och
det straffande samhället för att befordra den brottsliges eviga
lif och salighet Samhället åsyftar nemligen med straffet
närmast ingenting annat, än att betaga den brottslige lusten eller,
om detta ej är tillräckligt, förmågan att yttra sin sinnliga
Boströms Skrifter. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
