- Project Runeberg -  Skrifter / Del 3 /
316

(1883-1901) [MARC] Author: Christopher Jacob Boström With: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

deras, det må Theologen sjelf säga oss, om han det kan och
förmår.

2. Huru kan ock samme Theolog, utan att anföra något
bevis eller skäl, taga för gifvet, att straffet är ett ondt, ett
lidande eller en plåga, då detta är icke blott på det bestämdaste
förnekadt, utan äfven medelst anförda grunder bestridt af C J.
B.? Enligt dennes lära är straffet en högst nödig välgeming
för den, som rättvisligen erhåller det, och i sjelfva verket for
honom ett absolut vigtigt godt, ehuru straffmedlet i ett visst
fall kan vara ett temporairt relativt lidande eller ett physiskt
ondt, när nemligen den straffande är det menskliga samhället
Det är en rättelse af den straffbares orätta (förnuftsstridiga)
sinnliga vilja, vare sig att denna rättelse är endast negativ —
hämmande och förhindrande, eller positiv — moraliskt
omvändande och förbättrande; och i bäggedera fallet är det
naturligtvis alltid ett godt såvida det är rättvist Skall det nu vara
tillräckligt för Theologen att mot C. J. B:s grunder och bevis
endast förutsätta eller utan bevis antaga och försäkra just det,
som af denne fömekes och bestrides? Eller finner sig måhända
Theologen ej kunna på något annat och rimligare sätt försvara
sin egen barbariska föreställning om straffet?

3. Borde ej äfven en Theolog, som skall vara en
vetenskapsman, kunna inse, att när han uppträder polemiserande
mot C. J. B. och vill bekämpa hans åsigt af straffets betydelse
och ändamål, så kan väl hans polemik ej rimligen rigta sig mot
någonting annat, än mot giltigheten af de grunder eller de
skäl och bevis, som för den omtvistade åsigten blifvit anförda?
Att uppvisa det origtiga i dessa borde väl i sådant fall vara
hans enda eller åtmindstone hans hufvudsakliga syftemål. Men
när han går dessa grunder och bevis helt enkelt förbi, likasom
om de alls icke funnes till, huru kan han då mena sig
tillbörligt bekämpa och erforderligt vederlägga C. J. B., i synnerhet
när han sjelf icke anför ett enda bevis för sina egna —
försäkringar?

4. Huru kan vidare samme Theolog taga för gifvet, att de
onda naturliga följderne af en menniskas orätta (förnuftsstridiga)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:34:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcjskrift/3/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free