Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tesen ställda orden. Då några gånger så ej skett, hafva
vi vidtagit denna ändring.
Sid. 229, rad. 9, 8 nedfr. Boströms anmärkning förfaller, då
Borelius har rättat i de hans arbete medföljande
rättelserna orden: vara-förnimmas, vara-vara... till orden:
vara = förnimmas, vara = vara ..., hvilka rättelser
Boström ej observerat.
Sid. 238, 239, not 134. Citatet ur Phil. Statslärans
propae-deutik, 33 §., är ordagrannt med undantag af: 1) att
Boström i citatet skrifvit: det ändliga och oändliga... i
st f.: det oändliga och det ändliga ... 2) att vi skrifvit:
sjelf... på båda de första ställena i citatet (där Boström .
skrifvit sjelft på det ena och sjelf på det andra) 3) att
vi skrifvit: det oändliga... (enligt det citerade stället,
i olikhet med citatet).
Sid. 239 står i originalet: accidentielt..., men på ett föreg.
ställe, s. 210, står i originalet: accidentelt... Vi hafva
behållit båda formerna.
Sid. 240, rad. 6, 7 ofvnfr. hafva vi borttagit
citationstecknen före ordet Vid och efter ordet inbördes, emedan de
citerade orden ej äro ordagrannt Borelii.
Ett protokoll i Större Ak. Kons. och två bref till Professor
Nyblaeus samt tre bref till Rektor Dahlbäck, alla
Boströms egenhändiga manuskripter, äro daterade 1860 och
finnas här ofvan införda.
Bland de många lärorika upplysningar rörande Boströms
system, som lämnas oss i »Johan Jacob Borelius» vilja
vi här framhålla 3:ne:
1) Boström lärer, att det gifves en relation inom det
absoluta, som icke hindrar det absoluta att vara absolut,
och en relation, i hvilken det absoluta icke kan stå
utan att icke vara absolut, nemligen relationen till
något jemte (vid sidan af) det absoluta. Detta framgår af
sidd. 200, 201 och not 134. I föreg. skrifter lärer han, att
de i det absoluta väsendet ingående väsendena
allesammans — eftersom de ss. sjelfständiga icke kunna vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
