Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 :e » 8 fackelbärare,
16 :e » Sånganföraren,
17 :e—20 :e » Sångare,
21 :a » 8 fackelbärare,
22 :a » Svenska, norska, danska och
amerikanska flaggorna på ett led,
23 :e » 8 fackelbärare,
24 :e » Presidenten i festkommittén och de
uppvaktande,
25 :e » 8 fackelbärare
o. s. v. upp till 200. I tåget fördes omkring 50 olika
fanor och standar samt omkring 600 kulörta lyktor.
Musiken utfördes av Dodworths musikcorps, den
bästa i Newyork. Tåget marscherade 3:e avenyen
och 14 :e gatan upp till 4:e avenyen och vidare till
professor Doremus’ villa, där Kristina Nilsson för
aftonen var gäst, och dit även till hennes ära en
mängd av Newyorks finaste societet inbjudits.
Under inmarschen i trädgården, formerade
fackelbärarna en cirkel, inom vilken musiken och
sångarna togo plats. Så snart sista ledet kommit in
och gjort halt, inträdde presidenten och de tre
andra uppvaktande ledamöterna och anhöllo, att
konserten skulle få börja.
Nu låta vi Kristina Nilsson få ordet igen:
»Jag framträdde till det öppna fönstret och
bugade mig under den församlade mängdens
hurrarop. Så snart dessa tystnat, tackade jag alla mina
här församlade landsmän för den stora ära och det
ofantliga nöje, de berett mig denna afton, vilken
alltid skulle förbli för mig ett kärt minne.
Därefter började musiken. Serenaden beredde
mig mycket nöje, och när svenska sångföreningen
stämde upp: »Hör jag forsens vilda fall», började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
