Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lemnade den räddade till Suzettes och gummans
omsorg ocli nedlade henne på den säng, dit
han sjelf för femton år sedan, lika sanslös som
hon nu var, hade blifvit buren.
Det var först sedan hon låg der , som han
kunde niskilja dens anletsdrag, som han räddat.
Man hade upptändt ljus uti kojan och en stor
brasa uti spiseln. Vid skenet häraf säg han
hennes utomordentliga skönhet, som ej en gång
dödens blekhet förmådde att fördunkla. Ansigtet
v»r fint bildadt, långa, svarta ögonhår betäckte
en del af de Iiljehvita kinderna , och rika , blonda
flätor, blötta af hafsvattnet, föllo ned på hennes
skuldror. En svart sidenklädning omslöt den
bildsköna växten , ocli dien kalla hand, som
nedhängde vid sidan af sängen, kunde aldrig målas
vackrare.
Och denna sköna varelse hade han räddat
undan vågornas härjande magt ! hon hade hvilat
i hans armar ! huru lycklig kände ban sig ej!
huru stolt l Hans hjera klappade af glädje; aldrig
hade han med så ömma blickar betraktat någon
qvinna, som den, hvilken hade honom att tacka
för sitt tif. Tacksamheten fäster oss alltid vid en
välgörare, men ännu varmare sluter sig dennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
