Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betraktelser till en konstlära, som, i fall den
blifvit utförd, nu med rätta skulle anses
otillfredsställande och föråldrad, men ur hvilken
dock framskymtar mer än en sund och frisinnad
åsigt, såsom t. ex. den, att man ”hvarken bör
slafviskt antaga erkända mästerstycken till
osvikliga rättesnören eller föreskrifva uteslutande
lagar och regler, hvilka mera tvinga än upplysa”.
På en tid, då i Tyskland det skönas vetenskap
först nyligen hade fått sitt dopnamn, kunde för
den Svenske tänkaren, Lockes och Condillacs
lärjunge, en ren utveckling af det skönas idé
ännu icke komma i fråga. Afskräcka ville han
icke heller genom ämnets strängt spekulativa
behandling. Man borde icke, för att ”i
mennisko-själen och menniskohjertat igenfinna smakens
grunder och lagar, nedstiga till allt för fina och
för de fleste obegripliga betraktelser, undervisa
om smak utan all smak, förskräcka läsare med
en metafysisk torrhet, och bringa unga snillen
att försmå lärdomar, i hvilka de ingen föda
funne för inbillningen och känslan”. Hvad stilen
bader i spåret af Brors jemna och manliga gång. — En
gjuter i bronz, en annan skär i elfenben smått
filigrams-kram ... Må väl, o Pigall” (Bref till Bosenstein, i
Svenska Akademiens forvar.) Den Franske bildhnggaren
Pi-galle (icke Pigal) var död tre år förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
