Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i detta utkast beträffar, är den redan här lika
fri från retorisk grannlåt, lika ädel, kraftig och
kärnfull, som i författarens senare afhandlingar
och i de fbrtrftffliga tal, lefvemesbeskrifningar
och företal, hvilka häfdat hans anseende som en
af den Gustavianska tidens ypperste stilister.
Den glänser ej af annat än sin egen renhet och
katt ännu i mer än ett afseende gälla som
mönster på en klassisk prosa. Hade icke Rosenstein
bland sina öfriga ffortjenster äfven egt den att
aldrig hafva skrifVit en enda vers, skulle han
möjligen kunnat råka Ut för missödet att lftgga
in prosa i poesien. Nu deremot hände honom
aldrig att smyga in poesi i prosan. Blommor i
ett tal ansåg han för ogräs. *’Han hade
säger Tegnér — dén gåfvan, soto jag högt
värderar, att skrifva en skön, ren, välljudande, men
likväl rent prosaisk prosa. “■— Vi andra mcMa
mér eller mindre våra statyer”*.
Ännu starkare uttryckte Leopold, sjeif en
mästare i prosan, sin förtjusning öfver
Rosensteins. Då han läst det med rätta prisade
äreminne, som denne i Vetenskaps-akademien hållit
öfVeT riksrådet, grefve Stockenström, skref han
till författaren:–”Jag har aldrig läst några
skrifter* wm hysa mindre «kryt af snllie, mera
* £8. Tegnérs Efterlmnade Skrifter, T: 338.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
