Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En graf jag gräfde, så djup det gick an,
Och reste en liksten, den tyngsta jag fann.
Och ristade der: ”Här hvilar min vän,
Den trogne, som aldrig jag skådar igen.
Af rosen som ångade, fågeln som slog,
Af bergluft och vårvind och solglans han dog.
Stå still, O vandrare, gå ej förbi!
Hans namn, då han lefde, var Melankoli.
Nu önskar jag honom en ostörd frid,
Må gerna han sofva till evig tid!
Jag är likanöjd om uppståndelsens hopp,
Jag önskar till Guds, han må aldrig stå opp.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
