- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Band 4. Strödda dikter. Skrifter på prosa. /
88

(1856-1881) [MARC] Author: Carl Wilhelm Böttiger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flög kring en verld. Vissnat har handen, men
namnet slocknar ej; brustit har hjertat, men ryktet
flyger ännu; och den odödlighet, som förklarat hans
ande, tar vård äfven om hans minne på jorden. I
mer än ett fjerdedels århundrade bidrog han till
edert samfunds glans med strålarna af sin ära: i
nära ett halft förherrligade han norden med alstren
af sitt snille. Hans företrädare bland eder bar en
stjerna i sitt namn och en gratie i sin lyra; han
var en höjdernas älskling, var behagens hofskald,
var skördarnas odödlige sångare. Hans efterträdare?

— en obemärkt vitterhetsidkare, utan glans och
namn, en hyddans son, för ringa att ens känna
sig förödmjukad genom det ej mätbara af stånd, som
skiljer honom från så stora föregångare. Ty, i
sanning, att ej med dem uthärda täflan, vore ingen
förödmjukelse för krafter, min vida öfverlägsna. Till
mig hinner ej ens hedern af en sådan täflans
möjlighet; J hafven, M. H., genom edert val söijt
der-för, att här ingen jemförelse kunde komma i fråga;
J hafven, försakande allt hopp om ersättning för
det oersättliga, uppsökt till den bortgångnes rum
icke ett beslägtadt snille, men ett vid honom genom
skyldskapens band fästadt hjerta; J hafven från
parnassens fot uppkallat till edra höjder hans
sonlige läijunge att der, i en renare luft, för verlden
uttala hvad saknaden känner, hvad vitterheten
sörjer, hvad fosterlandet begråter vid den urna, som
gömmer stoftet af er store medbroder. Hans namn
är redan ett äreminne. Likgiltig för verldens pris,
medan han lefde, upphöjd öfver det nu, behöfver
han på sin graf ingen annan vältalare än sannin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:37:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcwsaml/4/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free