Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen; och, med det enda anspråk att vara dess
oför-sagde tolk, träder jag i dag inför denna lysande
samling, tröstad med vissheten, att den blida skugga,
som i detta ögonblick föresväfvar oss, skall sjelf
lättast förlåta mig djerfheten att här intaga en plats,
den Johan Gabriel Oxenstjerna en gång innehaft
och nu — Esaias Tegnér lemnat.
Tegnér! — detta namn, som i sekler skall
lefva, är ännu ej ett sekel gammalt. Den, som
först bar det, var en femtonårig bondson, som,
öfvergifvande plogen, från ett småländskt hemman
en höstmorgon vandrade af till Wexiö skola. Till
sin fäderneby, som ej ägde att gifva honom mer
än sitt namn, återkom han ej mer. Han uppslog,
efter en tid, sitt tjäll vester om Wenern, lefde i
trettio år en flitig och aktad landtprest i
Werm-land, och dog några veckor innan den konung
mördades, hvars namn han lärt sina barn att älska och
vörda. Yngst bland dessa var en nioårig gosse,
med eld i ögat, med skärpa i förståndet, med
bestämdhet i viljan. Föräldra-dörren slöt sig bakom
honom; ensam gick han ut i verlden att söka, icke
ära, men arbete, icke lycka, men bröd. Han
vann det med sin pennas flit; hans gladaste ålder
smög bort mellan siffror. Pligtens skola var den
enda, han genomgick; hans undervisare var en
kronofogde, och dennes trånga boställe länge hans enda
verld. Men i den mannens bröst klappade för den
faderlöse en faders hjerta. De läste en afton med
hvarandra i stjernornas gyllene bok; — der stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
