Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den är också vanligen böjd att tro “det mörka vara
betydningsfulltu. Men Tegnér predikade ljusets lära,
i tal som sång. Han yrkade, att
”det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.
Hvad du ej klart kan säga, vet du ej,
Med tanken ordet föds på mannens läppar
han tillät ingen “metafysisk flygsand att blåsa in
öfver blommorna i diktens lustgård“, ty — sade
han —
”* Febi verld, i vetande som dikt,
Ar allting klart. Klar strålar Febi sol,
Klar var hans källa, den kastaliska” —
Allt oredigt, grumligt, förvirradt, bortvisar den
Teg-nérska sångmön. Hon döljer ej sina slägtdrag med
solguden; hon bär ingen slöja, men en strålkrona.
Dagen skiner igenom hennes tankar, och när hon
sjunger sina djupaste toner, gripa de oss just
genom sin klarhet. Snarare kunde man säga, att
Tegnérs poesi har, likasom Grekernas målning, för
litet af skuggor. De yppiga färgerna flyta
någongång för tvärt tillsamman, och ögat, som ej finner
någon hvila, känner sig solblindt
Leopold satte Tegnérs prosa jemnhögt ined
hans poesi, och onekligen behöfde man blott anföra
talet öfver Oxenstjeraa såsom stöd för detta
omdöme. Äfven i den obundna stilen kan han ej
förneka sitt snille, lika litet som han der lägger bort
sin fantasi “Det vore en besynnerlig fordran“ —
säger han sjelf — “att skalden, när han måste upp-
C. W. Böttigers samlade skrifter, JV. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
