Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
per kastar ban omkring sig som blommor; men han
begagnar inga talkonstens spetsfundigheter, han
hittar ingen smygväg, han går alltid rakt på sitt mål.
Deraf en egentlighet i hvad han säger, en säkerhet
i hvad han yrkar, en påtaglighet i hvad han
bevisar. Man har med skäl anmärkt, att hans prosa
har en alldeles egen förmåga att sätta läsaren i en
poetisk sinnesstämning; — det blänkande i hans
snille skymmes ej af sjelfva skoldammet När han
talar till ungdomen, till denna lyckliga ålder, då
minnet ännu är molnfritt och hoppet ännu rikt, —
huru faderligt bevekande, huru öm är ej hans
stämma; hvarje ord är som ett famntag: han straffar p&
samma gång han älskar, han varnar på samma
gång han uppmuntrar. Lyckliga prisar han de unga
i deras “ljusgröna lundar“, men han visar dem
ormen, som lurar i gräset; i kraftiga tänkespråk
lägger han dem på minnet, att “viljan står fadder åt
lyckan“, att “ordning är arbetets häfstång“, att
“fliten har nycklarna till framgångens dörr, men
den fåkunnige får stå utanför och klappa förgäfves.
När jag ser“ — säger han — “en samling af barn,
då ser jag ju äfven med detsamma ett tillkommande
tidehvarf, som står beslöjadt framför mig; men när
det en gång kastar tillbaka sin slöja, då äro vi
icke mera till, våra hjertan äro stoft, och hvad vi
tänkt och verkat, det är blott en skuggbild i
minnet, blott ett eko ur det förflutna.“ -— Ack! blott
ett skönt “eko ur det förflutna“, annat är nu ej
mera han, fursten i sång, mästaren i ordet.
På den prakttafla, hvilken Tegnér satte som
dörrstycke öfver sitt inträde i Svenska Akademien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
