Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En likartad förkortning har ägt rum med
poemet die Entzückung eller, som det tillförene hette,
die seligen Augenblicke, der skaldens sinnes-extas är
uppstegrad till den högsta paroxysm. När Lauras
blick glänser mot hans, tror han sig, på flygt högt
öfver denna verld, sola sig i “himlamajglansM; när
hans bild “simmar i hennes ljufva ögons
himmelsblåa spegel“, drömmer han sig suga in eteriska
flägter. När silfvertonerna motvilliga, fly från
hennes “vällustheta“ mun, firar hans sångmö sin
herdestund: han “rasar“ då att *i sitt druckna öra
hemta opp
”Leierklang aus Paradieses-fernen,
Harfenschwung aus angenehmem Sternen”,
han ser då icke blott amoretter lyfta vingarna, men
“de druckna tallarna springa, bakefter Laura“,
likasom lifvade af maningen från Orfei strängar. Men
sväfvar åter, flyktig som vågen, hennes fotsula i
valsen, då rulla polerna omkring honom med
förökad fart; och le hennes blickar af kärlek, då
skulle de kunna blåsa lif genom marmorn och
förläna pulsslag åt bergens ådror. Ja — utropar han
tillsist —- rundtorn mig förvandlas mina drömmar
till väsenden, kan jag blott i dina ögon läsa: “Laura,
Laura är min!“ Allt detta är onekligen väl
mycket tilltåget, och smakens renhet ej den bästa. Det
är ett rus af glödande sinnlighet i denna lyrik, men
det är också derjemte en ej så ringa bombast. Och
dock är det af begge delarna den minsta parten,
som nu i poemet qvarstår. Den större återfins i
de fem strofer, dem skalden välbetänkt borttagit
från slutet. I dem går på ett par ställen “förtjus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
