Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är med mycken lifligbet och värma genomförd. Si
väl det hela, som hvaxje särskilt afdelning, böijar
och slutar med en korsång, hvars innehåll går ut
på, att det är kärleken, som gör gudarna saliga
och gör menniskan till gudarnas like: att det är
kärleken, som gör himmelen ännu mer himmelsk
och gör jorden till ett himmelrike. I inledningen
begagnas först Devkalions-myten till skildring af
menniskans råa naturtillstånd, och derefter, för att
måla detta naturtillstånds öfvergående till
humanitet förmedelst kärlekens smältande kraft, myten om
den nyfödda Anadyomenes uppstigande ur hafvet *.
Mellan de begge slutraderna i denna första
afdelning:
Gott Amor, Überwinder!
Umarme deine Kinder!
kan man ej annat än önska tillbaka de fyra rader,
som skalden, vid en sednare anställd operation,
råkat att i misshugg amputera, utan att erinra sig
deras vitala sammanhang med ordet Kinder **.
Meningen blifver nu en helt annan, och dunkel. Af
(fe följande begge af delningarna skildrar den andva
* Utläggningen af denna sednare myt erinrar om fjerde strofen i Bürgers
Nachtfeier der Venus, aom åter är en fri efterbildning från latinet. I sin
recension öfver Antologin bar Schiller sjelf låtit förstå, att nämnda dikt af
Bürger gifvit anledning till denna hymn.
** I Antologin lydde strofen i sin helhet sålnnda:
Glückseliger Pygmalion,
Es schmilzt, es glüht dein Marmor schon!
Gott Amor, Überwinder!
Glückseliger Deukalion,
Wie hüpfen deine Felsen schon,
Und äugeln schon gelinder!
Glückseliger Deukalion,
Umarme deine Kinder!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
