Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Samuel Ödmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvern igenkänner icke i dem idel välbekanta
röster, som från barndomen följt oss lifvet
igenom, från kyrkan till hemmet, från hemmet till
kyrkan? Vi hafva för dem att tacka en man,
som, länge förnekad att träda opp i Herrans hus,
aldrig der fick instämma i sina egna hymner, en
man, söm, efter att i åratal hafva sett himlen
endast genom rutorna af sina dunkla dubbelfönster,
sjöng, utsträckt på sin bädd, sjöng med ett åsyna
vittnes fulla liflighet den sköna sommarpsalmen:
— ”Naturen åter träder förnyad fram i högtidsskrud.
Allt af din nåd sig gläder, du verldens skapare och Gud!
Af solens mild,a strålar fÖrlänges glädjens dag,
Och blommans knopp du målar med färger och behag.
Du fröjdar alla väsen med känslan af din nåd.
Din dagg på låga gräsen är ymnighetens förebåd.
Dig, milde fader! ärar allt, hvad du lif och anda gett:
Dig prisa luftens härar, dem din försyn ett bord beredt;
Dig prisa regnets droppar och vindens ljufva flägt
Och fruktens späda knoppar och trädets rika drägt
Och hafvets vilda vågor och bäckens lena fall
Och blixtens klara lågor och åskans dunder, fart och knall.
Till dig naturen sänder, o skapare, sin högtidssång.
Dig prisa flodens stränder, dig prisar källans friska språng.
De stjernbeströdda himlar och’ djupets mörka stig,
Allt hvad i böljan h vimlar, allt, fader! prisar dig;
Och allt, hvad ljuset gläder, och allt, hvad jorden bär,
Till dig med lofsång träder och vittne om din godhet är.
Från berg och dalar skallar till Herrans lof ett återljud,
Säu dig, o menska! kallar att höja hjertat till din Gud.
Dig hugnar fältets gröda och axets böjda topp:
Så glöm i dag din möda och gläd dig i ditt hopp!
Lär dina pligter sköta med nöjdt och helgadt bröst,
Så skall du en gång möta i lugn din ålders sena höst!”
Ödmann tillhör äfven den förtjensten af våra
kyrkosånger, att, med den djupa historiska kän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
