Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Samuel Ödmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon praxis; man ansade och klippte kronan,
medan roten ännu var lös. Orsaken åter till
denna löshet låg i elementarläroverkens
förändrade rigtning. Gymnasierna voro ej mer,
och blefvo med hvarje dag allt mindre, hvad de
varit i Ödmanns ungdom, — prestskolor, der,
jemte latinet, teologi och biblisk filologi utgjorde
hufvudämnena. I samma mån dessa måste maka
åt sig åt andra, förlorade de i grundlighet, och
just de förstudier, på hvilka seminarierna byggt
som villkor, började mer och mer saknas hos de
inträdande. Råheten kunde ej då på två
terminer förvandlas till mognad, och att förlänga
vistelsen vid universitetet förbjöd de flestas
fattigdom. Ödmann beklagar sig der öfver. ”Dessa
fattiga — säger han — förefalla som resande,
hvilka måste forthjelpas för att ej omkomma af
hunger, innan de uppnått bestämd ort.” Han
medgaf sjelf de anmärkta bristerna, men lade
på samma gång i dagen, att de berodde af
förhållanden, hvilka det ej stod i hans makt att
afhjelpa. Endast sitt nit och sin flit tog han i
skydd mot tadlet och tröstade sig med
åtminstone den negativa förtjensten att hafva
undanröjt massor af homiletiskt vanvett och att hafva
skyddat kyrkan för inträngande af rent odugliga
tjenare. Någon af rikets biskopar hade vid ett
prestmöte i offentligt tal yttrat: ”Värdet af
seminarierna vågar man icke bedöm ma. Tiden
och erfarenheten skall göra det. För den goda
afsigten förtjena de dock att med aktning
omtalas”. Detta yttrande stötte Ödmann. Han tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
