Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Johan Henrik Kellgren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta utlåtande med sjelfva prisskriften, kan man
ej undgå att finna det välgrundadt och billigt,
med undantag af den ensidiga förkastelsedomen
öfver styckets form. Dervid bör dock tagas i’
betraktande, att en hexameter så utan alla regler,
som Thorild här skref den, och som vida var
underlägsen den, visserligen ej alltid fullt
mönstergiltiga, men dock oftast välgjorda och
välklin-gande, som Stjernhjelm skrifvit halftannat sekel
tillförene, i sjelfva verket icke, utan våda för
blind efterföljd, kunde af det vittra samfundet
uppmuntras, utan måste af detsamma anses som
nära nog förkastlig. Att man på samma gång
bröt stafven öfver detta versslag i allmänhet,
genom att förklara det onödigt och ”stridande mot
den i vitterheten allmänt godkända smaken”, var
visserligen ett fel, men som visar sig mer
förlåtligt än det h^ttilldags blifvit ansedt, då man
besinnar, att det först var vid denna tid som
Voss i sina efterbildningar från antika skalder
begynte att uppställa bestämda prosodiska lagar
för den tyska metriken, och att det var långt
efteråt som, i hans spår, först Regnér och snart,
med lyckligare påföljd, Adlerbeth företog sig att
uppställa enahanda lagar för den svenska.
Dessförinnan hade de antika versmåtten, hemfallna
åt en laglös efterhärmning, hos oss råkat i
missaktning, och Thorilds nämnda försök att åter
bringa dem till heders var, med sin bristfälliga
och vårdslösade teknik, ingalunda egnadt att åt
dem åter förvärfva det svenska burskap, som de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
