Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Erik Johan Stagnelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ehuru den i lyriken har sitt egentliga rotfäste
och der prunkar med ett blomsterfält, i
mångfald och rikedom hardt nära oöfverskådligt,
hinner på det episka området skjuta fram så yppiga
skott och på det dramatiska inbjuder oss i en
hel fruktträdgård, för smaken lika saftig som för
ögat skön och omvexlande. Det är än från den
nordiska sagan, än från den Grekiska myten, än
från den kristna legenden, än från den yngre
romantiken som Stagnelius tagit stoff för sina
dramatiska skapelseri Från förstnämnda håll
utgingo ”Sigurd Ring”, ”Wisbur”, ”Svegder” och
”Thorsten fiskare”, de tre första författade mellan
åren 1814—1818, den sista utförd några veckor
före skaldens död.
Den segerkrönte kung Ring — så förtäljer
Sigurdssagan — had^ på sin sena
ålderdom’förälskat sig i sin Norske lydkonung Alfs unga
dotter, den för sin skönhets skull allmänt prisade
Alfsol, som han råkat få se vid en stor offerfest
i Norge. Han begär henne till äkta, men får
afslag af hennes bröder, på grund af, att hon är
så ung och han så gammal. Vredgad öfver ett
sådant svar af egna vasaller, förklarar han de
begge kungasönerna krig. Desse, fruktande för
utgången, räcka före slaget giftbägaren åt sin
syster, att hon icke lefvande må falla i segrarens
våld. Begge bröderne stupa, deras här förjagas,
men, när Sigurd nu vill bemägtiga sig Alfsol,
finner han blott hennes lik. Detta låter han
lägga i bakstammen af sitt skepp, sätter sig sjelf
bredvid, med handen på rodret, låter med sväf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
