Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Erik Johan Stagnelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
poetisk själ blir lättare allt annat på jorden
än lycklig”.
På gränsen mellan barndom och ungdom
hade Stagnelius fäst sitt hjerta vid en ung
leksyster. Denna första kärlek var ej obesvarad,
men slutade som vanligt. Han blef student,
och hon en annans brud. Hon uppbrände samma
dag en mängd verser, redan förut fulla af lågor.
Det var om henne han skref:
Min var hon, min i fordna darf
Nu endast min i mina sånger.
Jag såg den hulda tusen gånger,
Men aldrig, aldrig min hon var.
Din hand — jag vill den ej begära.
Se, törnet uddas på min stig.
Att bjuda, älskade, åt dig
Jag har ej lycka, har ej ära \
Att med ett bröst, fullt af lidelser, han äfven
sedermera älskat, yppa mer än nog hans lyriska
bekännelser. Men hans skygghet, hans
sjuklighet, hans tafatta skick och allt annat än vackra
* Det har all sannolikhet för sig, att det bref från en af
Stagnelii systrar, hvarpå skaldens svar läses i
Eichhorn-ska upplagan af hans skrifter, sid. XII och XIII, haft
afseende på denna första ungdomskärlek, och att systern
genom ett eller annat meddelande sökt väcka
förhoppningar, hvilka brodern visar ifrån sig såsom alltför
smickrande och barnsliga. Han vill ej rätt tro henne, ej dåra
sig sjelf, ty ”ack — skrifver han — glest blomstra i
frånvarons vinter minnets eterneller”. Ett ännu lefvande
vittne hörde en gång, långt efter skaldens död, hans
åldriga mor med rörelse tala om den bortgångne och
utropa: ”Se, der kommer hans Amanda”, i det samma
friherrinnan H. inträdde i rummet, den samma älskvärda
Constance M., vid hvilken han som ung fäst sig så
lifligt. Sjelf förklarade skalden mer än en gång för sina
närmaste, att han i Amanda besjöng ett ideal, hvars
motsvarighet icke fans och aldrig funnits på jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
