Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Vesterås, då ett bref anlände från
Fernebo-moster, hvaruti hon begärde liqvid för vår
spisning hos henne allt sedan föregående höst, och
tillika förklarade, att vi ej längre kunde få äta
på kredit. Pastorn, som icke hade för sed att
betala räkningar, afvek icke heller nu från denna
sin vana, men redde sig ur knipan, genom att
behålla Vilhelm hemma och låta mig resa ensam.
Konditionen var således slut, och jag stod på bara
backen. Min mor tog illa vid sig, att se mig
sålunda komma hem afsatt, och trodde, att jag på
något sätt uppfört mig illa. Men jag kunde med
godt samvete försäkra, att så icke var. Allt hade
varit godt och väl, jag hade både predikat och
sjungit Hosianna, hade godt kommit öfverens både
med gossen och föräldrarna; men så hade det
olycksaliga brefvet kommit och gjort slut på allt.
Med Vesterås skola hade pastorn visserligen haft
alla skäl att vara nöjd; men det var oförenligt
med hans grundsatser, att låta sin son återvända
till en ort, der man kräfde betalning för hvad
han ätit, ja, för hvad han skulle komma att äta.
Vigast var derföre, att taga gossen ur skolan och
lemna informatorn i sticket. På detta sätt skildes
jag nu från grannskapet af Sala silfvergrufva,
fattig som jag kommit, men nära ett år äldre.
Men icke heller nu behöfde jag falla min mor
till last. Jag erhöll snart hos en nära anhörig en
ny matkondition, som likväl blott skulle räcka till
hösten, och jag kom derigenom i tillfälle att
passera denna sommar i en vacker bergslags-trakt, der,
på ett löfrikt näs mellan blanka sjöar, strömmens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
