Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de sköna nejderna kring Moldaufloden, dröjde jag
der några dagar, och inhemtade rätt många
intressanta saker. Men, så ensam som der, har jag
aldrig känt mig förut någon gång under resan.
Jag kände der ingen enda menniska och hade
kunnat dö, utan att någon viste, hvem eller
hvar-ifrån jag var. Jag kom ihåg boken, med titel:
»Svenskarne i Prag», som vi en gång begynte att
läsa en eller ett par aftnar i Upsala; nu funnos
verkligen i Prag inga svenskar, mig undantagen,
och jag fann nära nog staden lika tråkig, som
boken. Dock kunde jag ej annat än förtjusas, af den
präktiga utsigten från Hradschin, och med intresse
bese Wallensteins gamla slott. Man kan ej tänka
sig en grannare anblick, än den från
slottsfön-sterna, eller från Moldau-bryggan, som är nära
1800 fot lång och prydd med 28 helgonbilder.
Man räknar derifrån mer än 60 tornspiror. Ingen
går öfver bron, utan att vid Frälsarens bild och
den helige Nepomuks, som är Böhmens
skyddspatron, göra en andäktig helsning. Herrarne lyfta
hatten och damerna korsa sig. Jag såg två
kuskar köra illa fast på den något smala bron,
emedan begge skulle helsa på Nepomuk. Man visar
der ännu stället, hvarifrån denne martyr en
majnatt blef nedstörtad i Moldau, som flyter djupt
inunder, emedan han ej för konung Wenceslaus
ville yppa, hvad drottningen i bikten hade
anförtrott honom. I den präktiga slottskyrkan visades
mig den helige Nepomuks tunga, som man efter
hans död tagit ur munnen och infattat i guld.
Dermed bedrifves årligen många underverk. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
