Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
graflika tystnaden hördes nu, hvart man kom,
fallet af slagan, hugget af yxan, dånet af
hammarn: q varnar och sågverk trängdes om
vattendragen, och sten sprängningens knallar ljödo som
fröjdeskott. Hvimlet af sysslande bruksfolk,
smeder, kolbärare, tackjerns-körare gaf lif åt denna
tafla, som, ännu i svartaste natt, ej saknade sin
glans från gnistrande smedjor och flammande
masugnar. Midt i denna sin och sin faders skapelse
gick den fryntlige husbonden, tidigt grånad, men
ung till sin sista stund, ordnande allt med
strängaste noggranhet, hörsammad i allt med
punktligaste lydnad. På mellanstunderna läste han sina
romerska författare, eller uppgjorde han ritningar
till nya modeller, eller framlekte han vid sin
svarf-stol de finaste konstverk. Helst förnöjde han sig
dock i kretsen af maka och barn. En son, den
äldste, hade han nyligen genom döden förlorat
vid universitetet i Lund, der han varit under Elof
Tegnérs ledning, men åtta raska söner, tvenne
blommande döttrar knöto ännu sin friska krans
kring det värdiga paret.
Till detta ställe, till denna krets var det, som
Lars Gustaf och Esaias Tegnér en vacker
sommarafton i juli månad 1797 närmade sig. De hade i
åkdon färdats den väg, på hvilken ställets egare
tjugu år förut måst i klöfsadel hemföra sin unga
brud; men de hade lemnat åkdonet efter sig och
kommo nu till fots vandrande ur barrskogen.
Plötsligt bjöd sig åt deras öga den vackraste
anblick. På ett näs mellan holmrika vatten,
om-kransadt af fur och björk, låg som ett skönt löfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
