Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är vårt möte i dag, ett möte mellan vinter och
vår, mellan afton och morgon, ett möte mellan
stupande skuggor och stigande ljus. Der den
åldrige, af de flesta bland eder aldrig hörde,
läraren antogs sitta försjunken i det gamlas minnen,
hafven I velat lifva och uppfriska hans sinne, med
en uppvisning af hvad hoppet eger att i täta led
uppställa åt en lofvande framtid. Jag tackar er
derför, M. H., jag tackar er för den glada
öfver-raskningen, som jag på samma gång räknar för
en utmärkt hedersbevisning.
Jag har aldrig haft för sed att orda mycket
om mig sjelf, och skall icke heller nu vika från
denna vana. Så mycket vill jag blott säga: I sen
i mig en mycket gammal civis academicus. Det
var på andra dagen i denna månad jemt
femtiotvå år, sedan jag första gången såg Upsala. Jag
var då sjutton år och fyller i dag sjuttio. Det
ligger ett långt lif mellan dessa två siffertal. Men
under hela denna mellanrymd, mer än en
åttonde-del af vårt universitets jubelålder, har jag troget
älskat och troget tillhört vår gemensamma alma
mater. Jag gör det ännu med lif och själ, ehuru
man kallar mig emeritus, och detta ord, ledsamt
nog, har en snarlik klang med decrepitus. Min
bana gick här från student till professor, den har
sedan gått åter från professor till student; ty detta,
M. H., räknar jag för en ära och en tröst att vara
ännu i dag. Jag har äfven under dessa senare
år oafbrutet lefvat i studier, likasom I, har gladt
mig åt gjorda framsteg, likasom I, vi hafva följts
åt; det har icke varit en enda dag, då jag ej bju-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
