Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känna sig föryngrad, ja färdig att glömma sin
egen löffällning för det grönskande, det
blommande hopp, hvaraf han såge sig omgifven? Och
det är så, just sä, mine unge käre landsmän, är
det, som jag nu tackar Eder.
4.
Tal till student-corpsen i Upsala den 15
maj 1877.*
M. H. Ett åldrigt sinne skulle vara alldeles
förtorkadt, om det icke af en helsning, sådan som
er i dag, kände sig uppfriskadt, liksom den kälade
jorden uppfriskas af det friska maj-regn, som nu
faller. Då på en dag, som jag trott endast för
mig enskildt kunna ega någon betydelse, jag med
glad öfverraskning finner mig af Upsala
student-corps ihågkommen och uppsökt, helsad med vackra
ord och vacker sång, ligger den tanken mig nära,
att vi nu med stora steg närma oss den tid, då i
våra nordliga bygder solnedgången mötes af
mor-gonrodnaden. Mitt lif har redan länge varit i sin
solnedgång, men just i dag, då jag derom
påmin-nes lifligare än någonsin, står jag plötsligt
framför en hel samling af morgonrodnader, rosiga och
glada, och hör och igenkänner med hänryckning
de friska, klingande toner, i hvilka alltid den unga
dagen plägar utsjunga sitt jubel. Sådant, M. H.,
* Då författaren fylde sjuttio år och helsades med sång
af student-corpsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
