Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man har numera bevisat att värmen vid jordens
och de Öfriga planeternas yta ej blott härleder sig
från planetens inre värme, utan äfven och framför
allt från solstrålarna, till hvilkas inverkan
atmosferens höjd, täthet och kemiska beskaffenhet bidraga.
J. B. Fourier har på nytt och från grunden
undersökt den matematiska teorien om värmet, har
diskuterat den från dess olika synpunkter, har på
den tillämpat den matematiska analysen och har
uppställt den på en så fast grund, att den erhållit
den högsta vetenskapliga auktoritet. Se här, efter
Fourier sjelf, en sammanfattning af de stora
resultater till hvilka han kommit: på samma gång är
det äfven sammanfattningen af allt hvad vi för
närvarande känna rörande detta ämne.
Vårt solsystem ligger i en region af rymden
som öfverallt har en gemensam och konstant
temperatur, hvilken bestämmes af de från de
omgifvande stjernorna utströmmande ljus- och
värmestrålarna. Denna planetsystemets kalla temperatur
är föga lägre än den som förekommer vid jordens
poler.
Jorden skulle ej hafva annat än denna
rymdens temperatur, så framt icke tvänne orsaker
gemensamt bidroge till hennes uppvärmande: den ena
är den ständiga inverkan solstrålarna utöfva, hvilka
genomtränga hennes massa och på hennes yta
framkalla de klimatiska olikheterna; den andra är
hennes inre värme, hvilken hon egde då
planetkropparna bildades, och hvaraf endast en del utstrålat
genom jordskorpan.
Låtom oss först undersöka solstrålarnas
inflytande.
Solens omvexlande närvaro och frånvaro måste
från tingens begynnelse hafva bestämt dagliga och
årliga vexlingar, liknande dem vi ännu iakttaga.
Hvarje detaljerad undersökning härom skulle vara
öfverflödig, alla menniskor förstå i sjelfva verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
