Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huru den af solstrålarna uppvärmda jordytan om
aftnarna, sedan solen gått ned, måste förlora en del
af denna värme genom utstrålning. Orsaken till
de årliga vexlingarna är lika tydlig. I våra
klimater, der solen under sommaren är längre synlig öfver
horisonten och kastar sina strålar lodrätare mot
jordytan, måste af denna dubbla orsak en
betydligare uppvärmning ega rum, an fallet är under
vintern, då solen, oaktadt sin större närhet till jorden,
utöfvar en svagare verkan. Dessa periodiska
verkningar sträcka sig endast till jordskorpans yttersta
skal, och man behöfver endast nedtränga några fot
under ytan, för att finna dem märkbart modifierade.
Till följd af en allmän naturlag, undandraga
de under ytan närmast belägna jordlagren henne en
del af den från solen meddelade värmen; och samma
förhållande eger rum från lager till lager ända till
ett djup, hvilket hufvudsakligen beror af tidrymden
som förflutit seden orsaken till uppvärmningen börjat
verka. Men dessa undre jordlager kunna ej längre
vara underkastade samma temperaturvexlingar som
ytan. Vid ett visst djup låta sig ej längre de dagliga
variationerna förnimmas. Temperaturen blir aldrig
der hvarken så hög som under dagen, eller så låg
som under natten, utan antager ett medium mellan
dem båda. En vid detta djup uppställd
termometer skall hvarken stiga eller falla under loppet af
tjugofyra timmar och skall under hvarje årstid ständigt
angifva en viss medeltemperatur. Ännu längre ned,
i de jordlager dit solvärmen ej förmår nedtränga
förr än efter ett så långt tidsförlopp, att årtidernas
vexlingar förr låta sig der kännas, skall man hafva
en stadigvarande, temperatur, hvilken utgör
medeltalet af de olika årstidernas värme, d. v. s. just
den man skulle erhålla, om man toge medeltalet af
de under en lång följd af år vid jordytan
observerade temperaturgraderna under alla årstider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>