Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De låga dödstalen för kvinnorna af medelklassen inom vissa åldrar anses möjligen
vara beroende endast af bristfälligheter i materialet, framkallade af svårigheten att
vederbörligen klassificera äldre, ensamt lefvande kvinnor. — I fråga om dödstalen i förestående tabell
bör för öfrigt ihågkommas, att de afse en stadsbefolkning. Köpenhamns hela dödstal under
perioden i fråga uppgick till 25 ‰.
Beträffande särskildt dödligheten inom de spädare åldrarna framgår af Rubins och
Westergaards förut citerade undersökningar från Köpenhamn, att om dödligheten bland barnen
af äktenskap inom gruppen ämbetsmän och större affärsmän sättes = 100, blifver
motsvarande tal för gruppen handelsbokhållare och lägre tjänstemän = 114, för tjänstehjonsklassen
= 126, för småborgareklassen = 128 och slutligen för den egentliga arbetarebefolkningen =
137. Afses endast den spädaste åldern synes skillnaden mellan grupperna blifva något större.
Samma författare hafva uppvisat, att inom äktenskap, som varat 10—14 år och i
hvilka öfver hufvud födts två barn, 15.0 % af dessa barn voro vid undersökningstillfället
aflidna inom första gruppen härofvan (ämbetsmän m. fl.) och 19.1 % inom sista gruppen
(arbetarebefolkningen); i äktenskap med fyra barn hade 20.8 % af barnen aflidit inom första
gruppen och 23.4 % inom sista gruppen; för äktenskap med sex barn voro talen resp. 22.5
och 31.1; för äktenskap med åtta barn resp. 28.8 och 40.3 och slutligen för äktenskap med
nio barn och däröfver resp, 43.8 och 52.5 %. I fråga om dessa tal anmärkes, att ehuru
ett högt barnaantal och en stor dödlighet således följas, det dock icke i hvarje fall är gifvet
hvilketdera af dessa förhållanden som är orsak och hvilketdera som är verkan.
11. Frekvensen af olycksfall och själfmord samt det stora
kapitlet om morbiditeten, eller frekvensen af sjukdom, skulle också kunna
amses tillhöra värt förevarande ämne, men måste för utrymmets skull
här lämnas å sido. Hithörande frågor komma för öfrigt delvis till
behandling under andra afdelningar af denna handbok, särskildt
afdelningen om Försäkringsväsendet.
12. Litteratur. Utom de å sid. 1 och 2 nämnda arbeten sant de hvilka under
framställningen här ofvan närmare berörts, torde för studiet af dödlighetsförhållandena
särskildt böra rekommenderas den engelska officiela befolkningsstatistikens öfversikter för åren
1861/70 och 1871/80 (i korthet omnämnda redan här förut), den förra af W. Farr, den
senare af W. Ogle. Att nämna är äfven H. Westergaards arbete Die lekre von der
mortalität und morbilität, Jena 1882. I fråga om beräkningen af dödlighets- och
lifslängdstabeller får hänvisas till K. Becker, Zur Berechnung von sterbetafeln, Berlin 1874. En
rikhaltig samling af sådana tabeller meddelas i Monatshefte zur Statistik des Deutschen reichs
1887, nr X. Åtskilliga frågor rörande beräkningen af mortalitetstabeller äro behandlade af
G. Eneström, i Öfversikt af svenska Vetenskapsakademiens förhandlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
