Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekännelse, må icke håna mig, därför att jag i min
sjukdom botats af samma läkare, som hjälpt honom att slippa
sjukdomen, eller snarare gjort den lindrigare — utan må
han älska dig än mer, när han ser att han sluppit undan
en så swår syndens wanmakt genom samma hjälpare,
som befriat mig från mina synders swåra wanmakt.
8. Hwad wann jag då med dessa gärningar, som
jag under blygsel berättar, särskildt med stölden, som
jag älskade endast för dess egen skull? Stölden war ju
ingenting, och jag själf blef än eländigare. Likwäl skulle
jag ej ha gjort den ensam. Så mycket minnes jag af
mig själf från den tiden. Ensam hade jag ej gjort det.
Hwad jag älskade, war sällskapet med mina
medbrottslingar — sålunda ej endast stölden — men detta andra
war ju ingenting. Hwad war det då? Hwem kan lära
mig, utom den, som upplyser mitt hjärta och skingrar
dess mörker? Hwad är detta, som det fallit mig i sinnet
att efterforska och undersöka? Hade jag åstundat päronen
som jag stal, kunde jag ha warit ensam om brottet för
att tillfredsställa min lystnad, och jag hade icke behöft
kamraterna till eggelse af min åtrå. Men när min
njutning icke låg i päronen, så måste den ha bestått i
själfwa strecket — i att wi hjälptes åt därmed.
9. Hwad tänkte jag på? Skamligt war det och
we mig, som gjorde det. Men hwad war det jag tänkte
på? “Hwem kan förstå synderna?“ Det kittlade
skrattlusten, att wi kunde lura dem som icke hade någon aning
om wårt tilltag och som skulle ha satt sig häftigt däremot.
Hwarför hade jag då nöje af att jag icke war ensam?
Månne därför att ingen gärna skrattar ensam? Det kan
ändå hända, när man är ensam, om något mycket lustigt
kommer en före, för sinnena eller för tanken, att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
