Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Astrologi. Wännens död. Om det sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“hos dig finnes ingen förwandling eller någon wäxlingens
skugga“.
Jag sträfwade till dig, men du stötte mig tillbaka,
för att jag skulle smaka döden. Ty du står emot de
högfärdiga. Ingen wärre högfärd finnes än att i
förunderligt wanwett mena, att jag är af naturen det du
är. När jag uppenbarligen såg, att jag war föränderlig,
alldenstund jag sträfwade efter wishet och wille från att
wara sämre blifwa allt bättre, föredrog jag dock att tänka
mig dig föränderlig, framför att tänka mig icke själf wara
det du är. Således stöttes jag tillbaka. Du stod emot min
dristiga nacke — så att jag såg blott sinnewärldens
gestalter och, själf kött, wände min anklagelse mot kött.
Jag war en kringirrande ande, som icke återwände till
dig. Och på min irrfärd fann jag blott sådant, som har
werklighet hwarken hos dig eller mig, eller i någon kropp,
och som icke war skapadt åt mig af din sanning, utan
som min fåfänga inbillning skapade af sinnewärlden. Jag
sade åt dina ringa troende, nu mina medbröder, från
hwilka jag i min okunnighet lefde fjärran i landsflykt, jag
sade med oförsynt talträngdhet till dem: “hwarför
misstager sig själen, då hon är gjord af Gud?“ Men jag
wille icke höra frågan: “hwarför far då Gud wilse?“ Jag
påstod hellre, att ditt oföränderliga wäsen är underkastadt
willfarelse, än jag wille bekänna, att mitt föränderliga
wäsen själfmant afwikit och till straff for wilse.
Jag war wäl tjugusex eller tjugusju år gammal,
när jag skref dessa böcker, full som jag war af dessa
inbillningar om sinnewärldens skönhet och harmoni, som
bedöfwade min andes öron, när de lyssnade till dina toner,
ljufwa sanning, längre in i hjärtats djup. Jag wille stå
och höra dig och glädjas öfwer brudgummens röst. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
