Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Nyplatonismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Mot manikeerna, som woro bedragna bedragare
och stumma pratmakare, eftersom icke ditt ord ljöd från
dem, hade jag nog med det som Nebridius redan i Kartago
plägat framställa och som slog oss alla som hörde det.
Hwad kan den mörkrets afkomma, som de härleda ur
den dig motsatta substansen, göra dig, om du ej will
strida med den? Swarar man, att den kan skada dig, så
är du ju utsatt för afbräck och förgängelse. Swarar
man, att den ej kan skada dig, finnes ingen anledning
till strid, allra minst till en sådan strid, att en del och
lem af dig eller ett utflöde af din egen substans skulle
blandas med de fientliga makterna och de af dig icke
skapade warelserna och af dem fördärfwas och försämras,
så att dess salighet förbyttes till elände och saknad af
renande hjälp. Denna själ skulle ditt fria, rena och
oskadda ord komma till bistånd i hennes träldom,
orenhet och fördärf. Men ordet kunde själft fördärfwas,
emedan det är af samma substans. Undantaga de dig
och ditt wäsen från allt fördärf, äro alla sådana tankar
falska och afskywärda. Är du enligt dem tillgänglig för
fördärf, måste en sådan mening genast med afsky
förkastas. Detta bewis emot dem räckte till för att befria
mitt hjärta ifrån deras wämjeliga åskådning, som
ofelbart utmynnade i en förskräcklig hädelse i tankar och ord.
3. Dig, wår herre och ende sanne Gud, höll jag
fast och wisst i min tanke fri från beröring med det onda,
från hwarje förwandling eller förändring, dig, som gjort
oss, själ och kropp, alla och allt. Men frågan om det
ondas upphof war mig oklar och outredd.
Så mycket insåg jag dock, att frågan icke får lösas
så, att Gud den oföränderlige tillwitas förändring. Med
fast öfwertygelse undwek jag manikeernas syndiga mening,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
