- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
486

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - VI. D:r Martin Luthers Stora Katekes - Första delen. De tio buden - Nionde och tionde buden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

486

I):R MARTIN LUTHERS STORA KATEKES.

Nionde och tionde buden.

Du skall icke hafva lust till din nästas hus.

Du skall icke hafva lust till din nästas hustru, ej heller till
hans tjänare eller tjänarinna, ej heller till hans oxe eller åsna,
e] heller något, annat, som* tillhör din nästa.

Dessa tvenne bud äro i all synnerhet gifna åt judarna,
ehuru de likväl delvis angå äfven oss. De lydde dem nämligen
icke såsom gällande okyskhet och stöld, hvilka i de föregående
buden äro tillräckligt förbjudna, och de menade äfven, att de
hade hållit alla buden, om de blott gjort eller icke gjort de
utvärtes gärningarna. Därför har Gud tillagt dessa båda bud,
att man såsom synd och förbjudet skall anse äfven det att hafva
begär efter eller på något sätt eftertrakta nästans hustru och
egendom och detta särskildt därför, att enligt judisk
rättsordning tjänare och tjänarinnor icke såsom nu voro fria och
tjänade för lön så länge de ville, utan de voro med sin kropp och
hvad de ägde husbondens egendom liksom boskap och andra
ägodelar. Dessutom hade äfven hvarje man rätt att genom
skiljobref offentligt låta skilja sin hustru ifrån sig och taga
sig en annan. I följd häraf måste de sinsemellan befara, att,
om någon gärna ville hafva en annans hustru, han skulle hitta
på någon orsak för att dels skilja sin hustru ifrån sig och dels
söka få den andres skild från honom, så att han med fog kunde
taga henne till sig. Detta var i deras ögon ingen synd eller
skam, lika litet som nu med afseende på tjänstfolket om en
husbonde gifver sin tjänare eller tjänarinna afsked, eller den
ene lockar tjänare från den andre.

Därför hafva de nu, säger jag, ty dt dessa bud så — som
för öfrigt är rätt, ehuru deras betydelse äfven är mer
omfattande och djupare —, att ingen skall hafva lust till och trakta
efter att tillägna sig hvad som tillhör en annan, såsom hustru,
tjänare, hus och gård, åker, äng och boskap, äfven om det kan
ske under sken af lag och rätt ehuru till nästans skada. Förut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free