Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Athanasii Symbolum - Augsburgiska Bekännelsen - 1:sta artikeln. Om Gud och tre personer i Gudomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Augsburgiska Bekännelsen. 17. o. 18. Art. 20
Tesus Kristus, Guds Son, är både
Gud och människa.
Gud är han af Fadrens väsen,
född före all tid, och människa är
han af moderns väsen, timligen
född.
Fullkommen Gud, fullkommen
människa, med förnuftig själ och
mänsklig lekamen.
Jämlik Fadren efter Gudomen,
och mindre än Fadren efter
mandomen.
Hvilken ändock han är Gud och
och människa, så är han likväl
icke två, utan en Kristus.
En är han, dock icke så, att
Gudomen är förvandlad i
mandomen, utan Gudomen har till sig
anammat mandomen.
Ja, han är alldeles en, dock icke
att de två naturerna äro
sammanblandade, utan han är en enig
person.
Ty såsom kroppen och själen
äro en människa, så är ock Gud
och människan en Kristus.
Hvilken pint är för vår salighet,
nederfaren till helvetet, tredje
dagen uppstånden ifrån de döda.
Uppfaren till himlarna, sitter på
Gud Fader allsmäktigs högra hand.
Dädan igenkommande till att
döma lefvande och döda.
Uti hvilkens tillkommelse alla
människor måste åter uppstå med
sina kroppar.
Och skola göra räkenskap för
sina egna gärningar.
Och de som godt hafva gjort,
skola ingå i det eviga lifvet, men
de som ondt gjort hafva, i den
eviga elden.
Detta är den allmänneliga
kristliga tron; den henne icke fast och
stadigt tror, han kan icke varda
salig.
Augsburgiska Bekännelsen,
eller den kristliga trons och lärans artiklar.
Första artikeln.
Om Gud och tre personer i Gudomen.
Guds församling hos oss lär
och håller endräkteligen det beslut,
som skedde på kyrkomötet i
Nicaea, om ett gudomligt väsende
och tre personer, visserligen sant
vara, det man ock utan alla
tvifvelsmål tro och bekänna skall.
Nämligen att det Gudomliga
väsendet är ett, som både kallas och
är Gud, evig, andlig, oskiftelig,
omätlig i makt, vishet och godhet,
den allting, synligt och osynligt,
skapat och uppehåller. Och äro
dock uti samma Gudomliga
väsen tre personer, lika mäktiga,
lika eviga, Fadren, Sonen och den
Helige Ande.
Varder ock det ordet Person
hos oss brukadt uti samma
bemärkelse, som församlingens
gamla lärare i denna sak brukat det.
nämligen att det utmärker icke
någon del eller egenskap uti er
annan utan det som egentligt äi
och sin varelse har i sig själft.
Fördenskull fördömer1 vår
föl-samling alla kätterier, som emoi
’) På detta sätt i texten införda siffror hänvisa till noter, som återfinnas i bokens slui
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
