Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augsburgiska Bekännelsen - Artiklar uti hvilka uppräknas de påfviska missbruk, som hos oss blifvit förändrade - Första missbruket (22:a art.). Att de hafva borttagit den ena delen af Herrens nattvard - Andra missbruket (23:e art.). Att de hafva förbjudit prästerna äktenskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Augsburgiska Bekännelsen. 1. o. 2. Missbr. (22. o. 23. Art.)
än att ceremonierna uti
församlingarna rätteligen varda
brukade.
Första missbruket (22:a art.).
Att de hafva borttagit den ena delen af
Herrens nattvard.
Åt lekmännen gifvas ock bägge
delarna i Herrens nattvard, ty det
sättet har Herrens befallning hos
Matteus i det 26:te kap.: «Dricken
häraf alla«; där Kristus
uppenbarligen befaller, att alla skola
dricka. Och på det ingen må
kunna häruti hafva några
insa-gor, att det allenast hör
prästerna till, förtäljer Paulus i den j
förra episteln till korintierna uti j
det ll:te kap. ett klart exempel,
af hvilket synbart är, att hela Guds
församling har brukat Herrens
nattvard under bägge delarna. Och
detta sätt har länge varit i bruk
uti Guds församling, så att man
icke vet på hvad tid eller genom
hvem sådant är förändradt.
(Ändock kardinalen Cusanus12
tillkännagifver på hvad tid
förenämnda missbruk skulle hafva blifvit
gilladt och samtyckt). Cyprianus13
betygar mångenstädes, att menige
man blifvit delaktiga af Herrens
blod; detsamma vittnar ock
Hie-ronymus14, hvilken säger:
«Prästerna tjäna vid Herrens nattvard
och utdela åt menige man Kristi
blod.« Och påfven Gelasius15
befaller, att man icke skall åtskilja
Herrens sakrament, distinct. 2
de consecratione cap.
Compe-rimus.
Men att nu annorlunda sker, är
ingen gammal sedvana. Nu är
klart nog, att all sedvana, som är
i bruk kommen och i församlingen
indragen emot Guds bud, bör
ingalunda gillas, såsom Canones el-
ler den gamla kyrkolagen betyga,
distinct. 8 cap. Veritate, och
följande. Men denna sedvana är icke
allenast emot den heliga skrift
utan ock emot Canones eller den
gamla kyrkolagen och Guds
församlings exempel kommen i bruk;
hvarföre om några vilja hellre
anamma bägge delarna i Herrens
nattvard, borde de icke vara
tvingade att annorlunda göra med
deras samvetens besvärande. Och
efter det Herrens nattvards
åtskiljande icke öfverensstämmer
med Kristi instiftelse, därföre pläga
ock vi öfvergifva
processionsgåendet16 hvilket hittills varit i bruk.
Andra missbruket (23’.e art.).
Att de hafva förbjudit prästerna
äktenskapet.
Det har varit ett allmänt
klagomål om prästernas förargliga
exempel, som icke hafva hållit sig i
kyskhet. Hvarföre ock påfven Pius
säges hafva talat dessa ord: Några
orsaker hafva väl varit, hvarföre
äktenskapet är prästerna
förbjudet, men mycket större och
viktigare orsaker äro, hvarföre
äktenskapet borde dem igen tillåtet
varda, som Platina skrifver. Och
efter det våra präster fördenskull
ville undfly allmän förargelse,
hafva de tagit sig hustrur och lärt,
att dem var lofligt att gifva sig i
äktenskap. Först därföre, att
Paulus säger i 1 Korint. 7: «men till
att undfly boleri, hafve hvar och
en sin hustru och hvar och en sin
man;« vidare sammastädes: «det
är bättre gifta sig än brinna.« För
det andra säger Kristus i Matt.
19: »Hvar man tager icke detta
ordet utan de, hvilka det blifver
gifvet;» med hvilket han lär, att
alla människor icke äro bekväma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
