Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Augsburgiska Bekännelsens Apologi eller Försvarsskrift - IV. Om Guds kyrka och församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B ek. Ap. el. Försv. IV. Om Guds kyrka o. församling. 128
samlingen är allenast ett yttre
samfund, som består af onda" och goda
människor, så kunna icke
människorna förstå, att Kristi rike är
hjärtats rättfärdighet och den
Helige Andes meddelande; utan de
skulle snarare tänka, det hon vore
allenast ett utvärtes iakttagande
af vissa bruk och ceremonier; ja,
hvad är då för en åtskillnad
emellan lagens folk och den rätta
församlingen, om församlingen är
allenast ett utvärtes samfund? Men
Paulus åtskiljer den rätta
församlingen ifrån lagens folk på det sätt,
att församlingen är ett andligt folk,
det är icke allenast genom
utvärtes stadgar och ceremonier
åt-skildt ifrån hedningarna, utan ett
sannskyldigt Guds folk, som
pånyttfödd är genom den Helige
Ande. Ibland lagens folk eller
judarne hade de, som af naturen
judar och af Abrahams säd födda
voro, förutom löftet om det
andliga goda uti Kristus, jämväl
andra löften om det timliga eller
lekamliga goda, såsom om spiran,
konungariket m. m.; och för dessa
löftens skull blefvo de Gudsfolk
kallade, jämväl de onda ibland dem; ty
Gud hade medelst vissa utvärtes
ordningar och lekamliga löften
åtskilt Abrahams lekamliga säd eller
dem, som judar födda voro, ifrån de
andra folkslagen; dock voro icke
de onda och ogudaktiga, som
däribland voro, det rätta Guds folk
eller för Gud täcka och behagliga.
Men evangelium, som uti
församlingen predikas och förkunnas, för
icke skuggan med sig af det eviga
goda utan själfva det eviga goda,
nämligen den Helige Ande och
den rättfärdighet, hvarigenom vi
för Gud rättfärdiga vordna äro.
Fördenskull äro de allenast Guds
folk efter evangelium, som undlå
detta löfte om Anden. Därtill så
är ock församlingen Kristi rike,
som är alldeles’åtskildt och
afsöndradt ifrån djäfvulens rike; ty det
är visst, att de ogudaktiga äro
under djäfvulens makt och välde och
äro lemmar och ledamöter uti
djäf-I vulens rike, såsom Paulus lär uti
Ef. 2, då han säger, att djäfvulen
\verkar uti otrons barn*. Och
Kristus säger till fariseerna, som
I verkligen hade en utvärtes
gemen-j skap med församlingen, det är,
med de heliga ibland Guds folk;
ty de voro folkets föreståndare,
de offrade, de undervisade och
lärde folket med mera: »I ären af
den fadren djäfvulen»**.
Fördenskull är församlingen, som
sann-färdeligen är Kristi rike,
egentligen de heligas samfund. Förty
de ogudaktiga regeras af djäfvulen
och icke af Kristi ande och äro
icke annat än djäfvulens fångar
och trälar.
Men hvad behöfver man många
ord uti en klar och uppenbar sak?
Om församlingen, som i sanning
är Kristi rike, åtskiljes ifrån
djäfvulens rike, så följer nödvändigt,
att de ogudaktiga, emedan de äro
uti djäfvulens rike, icke äro den
rätta församlingen; änskönt de i
detta lifvet, emedan Kristi rike
icke ännu är uppenbaradt, äro uti
församlingen och hafva där tillika
med andra sina vissa ämbeten att
förrätta. Och fastän Kristi rike
icke ännu är uppenbaradt, så äro
dock icke de ogudaktiga därföre
en del af Kristi rike. Ty det är
alltid Kristi rike, som han med
sin ande lefvandegör, antingen
det uppenbaradt eller under
korset fördoldt är; liksom det är
densamme Kristus, som nu i evig ära
• Ef. 2: 2. " Joh. 8: 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
