Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Augsburgiska Bekännelsens Apologi eller Försvarsskrift - IV. Om Guds kyrka och församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bek. Ap. el. Försv. IV. Om Guds kyrka o. församling. 129
och härlighet regerar och
tillförene korsfäst var. Hit kunna och
Kristi liknelser rätteligen lämpas,
då han tydligen säger Matt. 13:
"Den goda säden äro rikets barn,
men ogräset äro hin ondes barn»*;
Åkern, säger han, är världen och
icke församlingen. Så talar ock
Johannes om hela det judiska
folket och säger, att den rätta
församlingen skulle ifrån detta folk
en gång afsöndrad varda; därföre
är detta språk mera emot våra
motståndare än för dem, ty det
visar uttryckligen, att det rätta
och andliga folket skulle ifrån det
lekamliga Israel åtskildt varda.
Och Kristus talar om
församlingens utseende eller tillstånd, då
han säger: »Himmelriket är likt
en not eller tio jungfrur»**, och
lär därmed, att församlingen är
undanskymd af de ogudaktigas
stora hop, och vill, att de fromma
och gudfruktiga icke må förarga
sig däröfver; ja ock, att vi må
veta, att ordet och sakramenterna
icke därföre äro utan kraft och
verkan, att de af onda
handhaf-vas och utdelas. Kristus lär ock
vidare därmed, att ehuruväl de
ogudaktiga äro uti församlingen
och hafva där gemenskap i de
utvärtes tecknen, de dock icke äro
det rätta och sannskyldiga Kristi
rike, Kristi lemmar; utan de äro
lemmar uti djäfvulens rike. Icke
heller drömma vi här om någon
platonisk2 stat eller någon
uppdiktad församling, som ingenstädes
finnesi världen, såsom några
ogudaktiga beskylla oss för; utan vi
säga, att denna församling
verkligen finnes till på jorden,
nämligen att de sant troende och
rättfärdiga Guds barn äro här och
där uti hela världen kringspridda;
och vi tillägga ock denna
församling såsom kännetecken evangelii
rena och klara lära och
sakramenterna. Denna församling är
ock egentligen en »sanningens
pelare»***, ty hon behåller
evangelium rent och klart och, såsom
Paulus säger, själfva grundvalen-^,
det är Kristi sanna kunskap och
den saliggörande tron, ehuruväl
ibland dessa finnas jämväl många
svaga, som bygga uppå denna
grunden förgängligt hö och strå,
det är några fåfänga och onyttiga
meningar, hvilka dock, emedan
de icke omkullkasta själfva
grunden, dels tillgifvas och förlåtas,
dels ock ändras och förbättras.
Så betyga ock de gamla fädernas
skrifter, att jämväl de
understundom uppå denna grund hö och
strå byggt hafva; dock har sådant
icke omstörtat deras tro. Men
större delen af det, som våra
motståndare så högligen försvara, är
sådant, som den rätta grunden,
Kristi sanna kunskap och den
saliggörande tron, omstörtar, såsom
att de förkasta artikeln om
syndernas förlåtelse, uti hvilken vi
säga och bekänna, att vi genom
tron syndernas förlåtelse undfå.
Det är ock en uppenbar och
skadlig villfarelse, som våra
motståndare lära, nämligen att människorna
förtjäna syndernas förlåtelse
förmedelst kärleken till Gud före
någon Guds nåd; ty detta är ock
att omkullkasta grunden, det är
Kristus. Ja, hvartill skall då tron
vara nödig, om sakramenterna af
deras egen värdighet utan tron
eller utan någon god rörelse hos
den, som dem brukar, göra oss
rättfärdiga? Och såsom
församlingen har det löftet, att hon alltid
skall hafva den Helige Ande; allt-
* Matt. 13: 38; 25: 1. ** Matt. 13: 47. *"* 1 Tim. 3: 15. † 1 Kor. 3: 12.
Luth. Kyrkans bekänneUeskriftir.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
