Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Augsburgiska Bekännelsens Apologi eller Försvarsskrift - V. Om bättringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Bek. Ap. el. Försv.
V. Om bättringen. 142
såsom uti pilgrimsresor,
rosenkransar och dylika fåfänga ting,
som ingenstädes äro af Gud
befallda. Vidare, såsom de lösa sig
ifrån skärselden genom
tillfyllest-görelserna, hafva de ock
uppfunnit en konst att lösa sig ifrån
till-fyllestgörelserna, som bringar dem
en förträfflig vinst och båtnad; ty
de sälja sina aflatsbref och säga,
att dessa gifva eftergift på
tillfyl-lestgörelserna. Och denna vinst
göra de sig icke allenast af de
lefvande utan ännu mera af de
döda. De betala
tillfyllestgörel-serna for de döda icke allenast
genom aflatsbref utan ock genom
mässoffer, så att de hafva en
oändlig handel med tillfyllestgörelser.
Ibland dessa förargelser (ty vi
kunna icke uppräkna dem alla)
och djäflaläror ligger den sanna
läran om rättfärdigheten genom
tron och om Kristi
nådevälgärningar alldeles undertryckt.
Därföre inse nu alla redliga och
uppriktiga män, att vi både nyttigt
och gudligt hafva förkastat
solisternas och kanonisternas lära om
bättringen. Ty följande
lärostycken äro uppenbarligen falska och
afvikande, ej allenast ifrån den
heliga skrift utan ock ifrån de
gamla kyrkofädernas meningar:
1. Att vi genom goda verk och
gärningar, som göras utan nåden,
förtjäna nåden till följd af det med
Gud upprättade förbundet.
2. Att vi genom ånger och
ruelse förtjäna Guds nåd.
3. Att blotta afskyn for synden
är tillräcklig till syndernas
afpla-nande.
4. Att vi för ångerns och
ruelsens skull och icke genom tron
på Kristus undfå syndernas
förlåtelse.
5. Att nycklarnas makt gäller
till syndernas förlåtelse icke inför
Gud utan inför församlingen.
6. Att synderna varda icke
förlåtna för Gud medelst nycklarnas
makt, utan att nycklarnas makt
är därföre insatt, att den s^all för
vandia de eviga straffen uti
timliga, att den skall pålägga
samvetena vissa tillfyllestgörelser, att
den skall instifta nya sätt att tjäna
Gud och till sådana
tillfyllestgörelser och gudstjänster förplikta
samveten.
7. Att syndernas uppräknande
uti skriftermålet, som
motståndarne så högt påyrka, är nödvändigt
efter Guds befallning.
8. Att tillfyllestgörelserna, som
äro af människor förordnade, äro
nödvändiga för att befria sig från
skärseldens straff eller nyttiga
såsom en vedergällning att afplana
själfva skulden. Ty så förstå de
oförfarna eller enfaldiga det.
9. Att vi undfå Guds nåd genom
begåendet af biktens eller
bättringens sakrament till följd af blotta
begåendet utan någon god rörelse
hos den, som det brukar, det är,
förutan tron på Kristus.
10. Att själarna varda
förlossade ifrån skärselden genom
aflats-brefven medelst nycklarnas makt.
11. Att uti vissa förbehållna fall
bör icke allenast det straff, som
kyrkolagen pålägger, utan jämväl
skulden för Gud varda dem
behållen, som sig till Gud verkligen
omvända.
På det vi nu må befria de
frommas samveten utur dessa
sofisternas farliga nät och snaror, så
säga vi, att bättringen har två
delar, nämligen ångern och tron. Om
någon vill lägga en tredje därtill,
nämligen frukterna, som höra till
en sann bot och bättring, det är
hela lefvernets och sedernas för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
