Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Augsburgiska Bekännelsens Apologi eller Försvarsskrift - V. Om bättringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Bek. Ap. el. Försv. V. Om bättringen. 152
rättfärdighets skull undfå
syndernas förlåtelse. Men det är ju klart,
att löftet är oss därföre gifvet, och
och att Kristus är därföre för oss
utgifven, emedan vi själfva icke
kunna hålla lagen; därföre måste
vi först genom löftet blifva
försonade, förrän vi kunna hålla lagen;
men löftet kan ingen omfatta eller
anamma utan genom tron.
Fördenskull är det nödigt, att de, som
ångerfulla och bedröfvade äro,
omfatta genom tron löftet om
syndernas förlåtelse, som oss för Kristi
skull skänkt är, och tro för visso,
att de af nåd för Kristi skull hafva
en blidkad och försonad fader.
Detta är ock Pauli mening uti
Rom. 4, där han säger: »Därföre
måste det vara af tron, att det
skall vara af nåd, och löftet fast
blifva för all säden» *. Och uti
Gal. 3: »Skriften har allt beslutit
under synd, på det att löftet skulle
komma genom Jesu Kristi tro, dem
som tro» **; det är, alla människor
äro under synden och kunna icke
på annat sätt därifrån befriade
varda, utan att de genom tron
omfatta löftet om syndernas förlåtelse.
Därföre böra vi först genom tron
undfå syndernas förlåtelse, förrän
vi kunna hålla eller göra lagen,
änskönt, såsom tillförene sagdt är,
kärleken följer på tron; förty de,
som pånyttfödda äro, undfå den
Helige Ande, och därföre begynna
de att hålla eller göra lagen.
Vi skulle väl flera vittnesbörd
anföra, om de icke allestädes uti
Skriften låge öppna för hvar och
en gudfruktig läsare; dessutom så
vilja vi icke vara alltför vidlyftiga,
på det denna sak desto lättare må
kunna fattas och förstås. Det är
ock intet tvifvel, att denna mening,
som vi försvara, är Pauli, nämli-
gen att vi genom tron undfå
syndernas förlåtelse för Kristi skull,
att vi genom tron böra ställa
medlaren Kristus emot Guds vrede
och icke våra egna verk och
gärningar. Fromma och gudfruktiga
hjärtan må ock icke förbryllas
däraf, att våra motståndare försmäda
och falskeligen uttyda Pauli
mening; ty ingenting kan sägas så
enkelt, att det icke genom
belackare kan förvändas. Men vi veta
ock, att denna mening, som vi
sagt hafva, är Pauli rätta och
sannskyldiga mening; vi veta ock, att
denna vår mening bringar alla
gud-fruktiga samveten en fast tröst och
hugsvalelse, förutan hvilken ingen
kan bestå inför Guds domstol.
Fördenskull förkasta vi alldeles
dessa våra motståndares fariseiska
meningar, att vi icke genom tron
syndernas förlåtelse undfå, utan
att densamma bör förtjänas genom
vår kärlek och våra gärningar,
och att vi böra ställa vår kärlek
och våra gärningar emot Guds
vrede. Detta är en lagens lära
och icke evangelii, som
föregifver, att människan varder förr
genom lagen rättfärdigad, än hon
genom Kristus med Gud försonad
är, emedan Kristus säger: »Mig
förutan kunnen I intet göra» ***;
ja, »jag är vinträdet, I ären
grenarna.» Men våra motståndare tala
härom, som vore vi icke Kristi
utan Moses grenar. Ty de vilja,
att vi skola förr genom lagen
rättfärdiga varda och offra Gud vår
kärlek och våra gärningar, än vi
genom Kristus blifva med Gud
försonade och varda grenar uti
det sanna vinträdet Kristus.
Paulus påstår tvärt om, att vi icke
kunna hålla lagen förutan Kristus;
därföre skola vi först omfatta löf-
* Rom. 4: 16. " Gal. 3: 22. *** Joh. 15: 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
