Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Augsburgiska Bekännelsens Apologi eller Försvarsskrift - XII. Om mässan - Om mässans namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
Bek. Ap. el. Försv. XII. Om mässan.
Men man behöfver icke flera
bevis, emedan exempel förekomma
öfverallt för dem, som läsa de
grekiska författarne, hos hvilka
ordet liturgia brukas om allmänna
världsliga pålagor eller offentliga
tjänster. Och för den dubbla
bokstafven ei skull, så härleda icke
grammatici dess ursprung af
ordet Atn), hvilket bemärker böner,
utan af det allmänna bästa, som
de kalla /.fira, hvaraf ordet
Åeirog-yéa bemärker: jag sköter,
förestår eller drager försorg om det
allmänna bästa.
Löjlig är den slutsats de göra,
att därför, att i Skriften talas här
och där om altare, måste mässan
nödvändigt vara ett offer, emedan
Paulus jämväl anför en liknelse,
tagen af bruket vid altaret. Så
föregifva de ock, att mässan skall
hafva sitt namn af det hebreiska
ordet Misbeach, som betyder
altare. Hvad behöfde de gå så långt
efter ordet mässas ursprung, så
framt de icke ville visa sin stora
kunskap i hebreiska språket. Men
hvad behöfver man gå så långt
efter detta ords ursprung, då
ordet missa finnes uti 5 Mos. B. 16:
10, hvarest det betyder
sammanskott eller folkets skänker och
gåfvor, som de hade med sig,
när de på de stora högtiderna
kommo tillsammans, men icke något
prästernas offer; ty hvar och en
borde, när han gick upp till
påskhögtidens firande, offra någon
skänk eller gåfva såsom ett
frivilligt sammanskott. Denna
plägsed hafva ock de kristna i
begynnelsen behållit, att när de
kommo tillsammans, hade de
gemenligen med sig bröd, vin och mera
sådant till de fattigas nödtorft i
församlingen, såsom apostlarnes
canones6 vittna. Däraf togs en
def, som skulle helgas; det öfriga
I utdeltes ibland de fattiga. Med
denna plägsed hafva de ock
behållit sammanskottens namn,
missa eller mässa. Och för sådana
sammanskotts skull finna vi ock,
att mässan på somliga orter
blifvit kallad agape, det är
kärleksmåltid, så framt icke någon hellre
vill, att hon blifvit så kallad för
den allmänna måltidens skull; men
vi lämna dessa barnsligheter. Ty
man må väl le åt motståndarne,
i det de uti en så hög och viktig
sak framställa sådana fåfänga
gissningar. Ty änskönt mässan
kallas" ett offer, hvad gör blotta
ordet eller namnet till deras dikter
och drömmar om mässans
förtjänst af dess blotta hållande och
dess tillämpande på andra,
hvar-! med de föregifva, att den
förtjänar åt andra syndernas förlåtelse?
Den kan ock kallas ett offer
därför, att där offras böner och
hjärtans tacksägelser, med ett ord
hela gudstjänsten, hvadan den ock
eucharistia eller hjärtans
tackoffer kallad varder. Men hvarken
ceremonier eller böner äro
nyttiga af deras blotta hållande
förutan tron; ehuruväl vi icke här
tala om bönerna utan egentligen
om Herrens nattvard.
Den grekiska Canon 7 talar
jämväl mycket om offret men visar
därjämte uppenbarligen, att den
icke egentligen talar om Kristi
lekamen och blod utan om hela
gudstjänsten, om bönerna och
tacksägelserna tillika. Ty så säger
densamma: och gör oss, att vi
värdiga varda till att offra dig
böner, förböner och offer utan
blod för allt folk. När detta rätt
förstås, har det alls intet anstötligt
i sig; ty den beder, att vi må
värdiga varda till att offra böner,
förböner och sådana offer, som
utan blod äro. Själfva bönerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
