Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luthers större katekes - Femte delen. Om altarets sakrament
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
Luthers större katekes. 4:e hufvudsty eket.
pilar han alla stunder och
ögonblick måttar åt dig, så skulle du
vara glad, att det står fritt att begå
detta sakrament så ofta, som du
kan bekomma det. Men att vi
här vandra så säkert och
obetänksamt kommer endast däraf, att
vi icke besinna eller tro, det- vi
lefva i köttet och uti denna onda
världen, öller att vi vistas uti
djäfvulens rike.
Fördenskull försök och öfva
detta väl, och gå blott in i dig själf
eller se dig litet omkring, och håll
dig blott till Skriften. Men
känner du ändå icke något, så tvingar
dig dess större nöd att beklaga
dig både inför Gud och din nästa.
Hos dem måste du söka hjälp och
låta bedja för dig och upphör icke,
förrän det stenhårda hjärtat blifver
dig ifråntaget. Så skall du väl
rinna din nöd och klarligen kunna
se, att du är tre eller fvra gånger
djupare nedsänkt i synden än
någon annan syndare, och att du
mycket mera behöfver detta heliga
sakrament att böta ditt förborgade
elände, att Gud måtte gifva dig sin
nåd, att du mera måtte kunna
känna din nöd och således få en större
hunger efter sakramentet, i
synnerhet emedan djäfvulen ansätter dig
så hårdt och stämplar efter ditt
fördärf, att han må fånga och
beröfva dig både lif och själ, så att
du ingen timme kan vara säker
för hans försåt. Huru snart och
hastigt skulle han icke kunna störta
dig i allehanda jämmer och nöd,
då du är vårdslös och icke
förmodar sådant.
Detta vare nu sagdt till en
förmaning, icke allenast för oss äldre
utan jämväl för ungdomen, hvilken
skall upptuktas uti den kristliga
läran och dess rätta förstånd. Ty
på detta sätt kunde vi med mindre
omak lära ungdomen tio Guds
bud, Trons bekännelse och
Herrens bön, att de med någon lust
och allvar fattade dessa stycken
och således strax från barndomen
måtte dem begripa samt allt
framgent vänja sig vid dem och öfva
dem. Med de äldre står det nästan
så till, att man detta och annat
icke kan erhålla af dem, om icke
sådana personer strax från
barndomen upptuktas, som skola blifva
våra efterträdare och bekläda vårt
verk och ämbete, på det de ock må
väl och hälsosamt uppfostra sina
barn genom hvilkas tillhjälp Gud.»
ord kan uppehållas och de
kristnas gemenskap uppbyggd varda.
Fördenskull må hvar och en
husfader veta, att han efter Guds
befallning är pliktig att lära sina
barn detta eller låta andra lära
dem, hvad de böra veta och kunna.
Ty efter de äro döpta och upp
tagna i kristenheten, så är det till
börligt, att de varda delaktiga af
detta sakrament, på det att de må
vara oss till nytta och hjälp. Ty
de böra ju alla samt och
synnerligen tillika med oss tro, öfva
kärlek, bedja och strida emot
djäfvulen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
