Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Första delen - IV. Om goda verk och gärningar - V. Om lagen och evangelium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konkordieformeln. I. 5. Om lagen och evangelium. 413
Ande, oaktadt de falla och
framhärda i hor och andra laster.
V. Om lagen och
evangelium.
Status controversiæ.
Hufvudfrågan i denna tvist.
Man har frågat, om evangelium
egentligen är allenast en predikan
om Guds nåd, som förkunnar oss
syndernas förlåtelse, eller om det
också är en botpredikan, som
straffar otrons synd, hvilken
straffas icke genom lagen utan genom
evangelium allenast.
Affirmativa.
Den rena läran efter Guds ord.
Vi tro, lära och bekänna, att
man med högsta flit skall uti Guds
församling behålla såsom ett klart
ljus åtskillnaden emellan lagen och
evangelium, på det Guds ord må
efter Pauli förmaning rätt kunna
delas.
Vi tro, lära och bekänna, att
lagen är egentligen en lära, af
Gud uppenbarad, som lär, hvad
rätt och Gud behagligt är,
desslikes straffar allt hvad som är
synd och strider emot Guds vilja.
Hvarföre allt hvad som finnes
i den heliga skrift, som straffar
synden, det hör sannfärdeligen till
lagens predikan.
Men evangelium anse vi
egentligen vara en lära, som lär hvad
människan bör tro, hvilken icke
har gjort Guds lag till fyllest och
fördenskull genom honom
fördö-mes, nämligen att hon bör tro,!
att Jesus Kristus har försonat alla
synder och tillfyllestgjort för dem
såsom ock förvärfvat syndernas
förlåtelse, den rättfärdighet, som
för Gud gäller, och det eviga lif-
vet förutan någon syndares
för-skyllan.
Och emedan ordet evangelium
i den heliga skrift icke alltid
brukas uti samma mening, hvarutaf
denna tvist uppkommit, därföre
tro, lära och bekänna vi, att man
kan rätteligen säga och lära, att
evangelium är en predikan om
bättring och syndernas förlåtelse,
om man förstår ordet evangelium
om hela Kristi lära, den han uti
sitt predikoämbete, såsom ock
apostlarne, framställt, uti hvilken
mening det ordet brukas hos Mark.
1: 15; Ap. G. 20: 21.
Men när man jämför lagen och
evangelium samt Moses såsom en
lagens lärare och Kristus såsom
en evangelii lärare med
hvarandra; så tro, lära och bekänna vi
att evangelium icke är en
botpredikan, som straffar synden, utan
är egentligen intet annat än ett
gladt budskap och en predikan,
full med tröst och hugsvalelse,
som icke straffar och förskräcker,
emedan det tröstar samveten emot
lagens förskräckelser, befaller dem
att endast se uppå Kristi
förskyl-lan och återupprättar med en
ljuflig predikan om Guds nåd och
ynnest, som genom Kristi
förskyl-lan är förvärfvad.
Men hvad angår uppenbarandet
af synderna, så är därmed så
beskaffadt: Moses täckelse hänger
för alla människors ögon, så länge
de höra allenast lagens predikan
och intet om Kristus, därföre
känna de icke rätteligen sina synder
utaf lagen utan blifva antingen
skrymtare, som uppblåsas och
yfvas af egen rättfärdighets
inbilian, såsom fordom fariseerna,
eller förtvifia uti sina synder, såsom
förrädaren Judas. Därföre företog
sig Kristus att uttolka lagen
andligen, Matt. 5: 21 f.; Rom. 7: 14;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
