Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordieformeln - Andra delen - VII. Om Herrens nattvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496 Konkordieformeln. 11. / . Om Herrens nattvard.
Ty först bruka vi dessa
ordasätt för att förkasta den påfviska
transsubstantiationen eller
förvandlingen. Sedan vilja vi ock på detta
sätt lära, att det sker en
sakra-menterlig förening emellan
brödets väsende, som ej förvandlas,
och Kristi lekamen. Ty äfven på
samma sätt upprepas och
förklaras detta språk, Joh. 1: 14: »Ordet
vardt kött», med andra lika
gällande språk, såsom »Ordet bodde
ibland oss»; och (Kol. 2: 9)
»Ihonom (Kristus) bor all gudomens
fullhet lekamligen». »Gud var med
honom» (Ap. G. 10: 38). »Gud var
i Kristus» (2 Kor. 5: 19) och flera
dylika. Dessa ordasätt upprepa
och förklara det ofvan anförda
Johannes språk, nämligen att det
gudomliga väsendet ej blifvit
genom mandomsanammelsen
förvandladt i den mänskliga naturen,
utan att de två naturerna äro utan
någon sammanblandning
personligen förenade. Och många
berömliga gamla lärare, Justinus5,
Cyprianus, Augustinus, Leo,
Gela-sius, Chrysostomus och flere,
förklara hemligheten uti Herrens
nattvards sakrament med denna
liknelse om Kristi person. Ty de
lära, att såsom två åtskilda
naturer uti Kristus, som ej blifvit
förvandlade, äro oskiljaktigt
förenade, så äro ock uti Herrens
nattvard två olika väsenden,
nämligen det naturliga brödet och Kristi
sanna och naturliga lekamen uti
detta sakraments förordnade
handling här på jorden tillsammans
närvarande; hvilket dock ej bör så
förstås, som skulle denna Kristi
lekamens och blods förening med
brödet och vinet vara en
personlig förening, sådan som är
emellan bägge naturerna i Kristus,
utan den är en sakramenterlig
förening, såsom d:r Luther och andra
kalla henne (uti den Formula
con-cordiæ, som år 1536 blef
sammanskrifven, och annorstädes),
hvarmed de vilja gifva tillkänna, att,
fastän de eljest bruka dessa
ordasätt »uti brödet, under brödet och
med brödet», så taga och fatta
de likväl dessa orden »detta är
min lekamen» egentligen och
såsom orden lyda, ingalunda
erkännande dem för något bildligt utan
för ett ovanligt sätt att tala.
Sålunda talar ock Justinus härom,
sägande: »Vi anamma det icke
såsom vanligt bröd och dryck,
utan såsom vår Frälsare Kristus
genom Guds ord är vorden kött
och haft kött och blod för vår
salighets skull, så tro vi ock, att
vår Herres Jesu Kristi lekamen
och blod är en genom ordet och
bönen af honom helgad spis»;
såsom d:r Luther ock uti sin större
men i synnerhet i sin sista
bekännelse om Herrens nattvard
allvarligen och med stor ifver
försvarar det ordasätt, som Kristus
brukat, då han höll den första
nattvarden.
Men emedan d:r Luther utan
tvifvel har varit den förnämste
läraren i de församlingar, som
hafva antagit den Augsburgiska
bekännelsen, uti hvilken hela hans
lära summariskt och i ett kort
begrepp är sammanfattad och
hvilken blifvit öfverlämnad till kejsar
Karl V; så kan man ej säkrare
och vissare hämta berörda
Augsburgiska bekännelses rätta och
egentliga mening af någon
människas böcker än af d:r Luthers
läro- och stridsskrifter.
Och denna nu anförda d:r
Luthers mening är sannerligen
grundad på den enda, fasta, orubbliga
och otvifvelaktiga sanningens
klip-I pa, nämligen nattvardens
instiftelse, som finnes i Guds ord, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
