Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
GTJY DE MAUPASSANT
Då hon gått, gnuggade han händerna och
mumlade: — Hon är i alla fall bra rar!
Några dagar senare emottog han ett nytt litet
blått, som meddelade: »Min man anländer i kväll
efter sex veckors inspektion. Yi få således åtta
dagars uppehåll. Ett sådant dagsverke, älskling! Din
Clo.»
Duroy var som bedövad. Han hade verkligen inte
tänkt på att hon hade en man.
Han inväntade tåligt den äkta mannens avresa,
men tillbragte två kvällar på Folies-Bergère och
avslutade dem hos Rachel.
En morgon anlände emellertid ett nytt telegram
på fem ord: »I dag klockan fem. Clo.» Båda kommo
för tidigt till mötet. Hon kastade sig lidelsefullt i
hans armar och kysste honom. Så sade hon: — Sedan
vi älskat varandra riktigt, får du, om du vill, taga
mig med ut på middag någonstans. Jag har gjort
mig fri.
Det var just i början av månaden, och fastän
Duroy tagit ut sin lön långt i förskott och levde för
dagen på vad han lånade på alla håll, var han
händelsevis vid kassa och gladde sig åt detta tillfälle att
få bjuda henne.
Han svarade: — Ja, älskling, vart du vill.
Följaktligen gingo de ut vid sjutiden och styrde
kosan till den yttre boulevarden. Hon stödde sig
tungt mot honom och viskade i hans öra: — Om du
visste, vilket nöje det bereder mig att gå vid din
arm, hur jag älskar att känna dig bredvid mig.
— Yill du gå till pappa Lathuile? frågade han.
— Nej då, det är för fint! Jag vill gå på någon
lustig plats, någon simpel restaurang, där det
endast går butiksbiträden och arbeterskor. Jag är för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
