Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Sjätte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
GTJY DE MAUPASSANT
lät packa ned i en korg, så att det skulle se ut, som
om de kommit från landet. Han lämnade dem kos
fru Walters portvakt jämte sitt visitkort, på vilket
han skrivit:
»Georges Duroy anhåller vördsamt, att fru
Walter måtte hålla till godo med dessa få frukter, som
han i dag på morgonen emottagit från Normandie.»
Följande dag fann kan i sin brevlåda på
redaktionen ett kuvert med fru Walters kort, där hon
»förbindligast tackade herr Georges Duroy och tog emot
alla lördagar».
Följande lördag infann han sig hos henne.
Herr Walter bebodde ett dubbelhus vid Boulevard
Malesherbes, varav ena hälften var uthyrd.
Salongerna lågo i första våningen innanför ett förrum,
där två betjänter sutto och halvsovo. Den ene tog
av Duroy hans överrock, den andre hans käpp,
öppnade en dörr, gick några steg före den besökande
och lät honom sedan passera förbi, i det han ropade
ut hans namn i det tomma rummet. Den unge
mannen passerade genom ytterligare två övergivna
salonger och kom in i ett slags budoar, där fyra damer
sutto kring ett runt tebord och samtalade med
dämpade röster.
Trots den säkerhet i uppträdandet, som Duroy
förvärvat i sin egenskap av reporter, kände han sig
smått förlägen och stammade: — Min fru, jag har
tagit mig friheten . . . och han sökte med blicken
värdinnan.
Hon räckte honom handen, som han fattade med
en bugning, och sade: — Ni är mycket älskvärd, min
herre, som kommer ock hälsar på . .. Så pekade hon
på en stol, som han föll ner i, enär han trott, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
