Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEL AMI
189
— Utmärkt! Jag förstår och jag skall göra mig
förstådd. Min hustru had mig fråga er, om general
Belloncle skulle bli skickad till Oran. Efter vad ni
just sagt mig, drar jag den slutsatsen, att han inte
blir det.
Statsmannen svarade: — Nej.
Och sedan talade de om den förestående
parlamentsöppningen.
När Du Roy lämnat ministern, begav han sig
långsamt till tidningen för att påbörja sin artikel,
ty han hade ingenting att göra förrän klockan fyra.
Då skulle han vid Rue de Constantinople möta fru
de Marelle, som han regelbundet träffade där två
gånger i veckan, måndagar och fredagar.
Men då han anlände till redaktionen, lämnade
man honom ett telegram; det var från fru Walter,
som meddelade:
»Jag måste ovillkorligen tala med dig i dag. Det
är något mycket viktigt, mycket viktigt. Vänta mig
klockan två vid Rue de Constantinople. Jag kan göra
dig en stor tjänst.
Din vän in i döden
Virginie.»
Han svor: — Måtte f-n ta henne! En sådan
efterhängsen varelse! Och i ett anfall av dåligt humör
gick han genast ut igen, alltför irriterad att arbeta.
I sex ’veckor hade han försökt bryta med henne,
utan att dock lyckas trötta ut hennes allt
uthärdande tillgivenhet.
Efter sitt fall hade hon haft ohyggliga
samvetskval, och vid tre på varandra följande möten hade
hon överhopat sin älskare med förebråelser och för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
