- Project Runeberg -  En återblick /
176

(1906) [MARC] Author: Edward Bellamy Translator: Gustaf F. Steffen - Tema: Science Fiction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Ni är vänlig, som visar ert deltagande", sade jag.
"Har ni lust att se hennes porträtt?"

En liten medaljong med Edith Barletts porträtt
hängde i en guldkedja om min hals och hade hvilat på
mitt bröst under hela den långa sömnen. Jag öppnade
den och lämnade den åt min följeslagerska. Hon tog
den ifrigt, och sedan hon länge betraktadt det ljufva
ansiktet, vidrörde hon det med sina läppar,

"Jag vet, att hon var god och älsklig nog att
förtjäna era tårar", sade hon, "men ni bör betänka, att
hennes sorg gått öfver för länge sedan, och att hon varit i
himlen i nära ett århundrade."

Ja, så var det. Huru djup hennes sorg än en gång
varit, hade hon nu upphört att gråta, och min plötsliga
rörelse försvann, mina egna tårar torkade. Jag hade
hållit henne mycket kär i mitt forna lif, men det var nu
hundra år sedan dess! Måhända finner någon att denna
bekännelse vittnar om brist på känsla, men jag tror att
det ej kan finnas någon, hvilkens erfarenhet varit
tillräckligt lik min för att berättiga en sådan dom. Då vi
skulle lämna rummet, föllo mina blickar på det stora
kassaskåpet i det ena hörnet. Jag fäste min
följeslagerskas uppmärksamhet därvid och sade:

"Detta var mitt kassarum så väl som sofrum. I
skåpet därborta ligga många tusen kronor i guld och en
massa värdepapper. Om jag hade vetat, då jag somnade,
huru lång min sömn skulle bli, hade jag likväl tänkt,
att detta guld rikligen skulle förse mina behof i
hvilket annat land eller århundrade som helst, om än så
aflägset. Om någon sagt mig, att en tid någonsin kunde
komma, då det skulle förlora sin köpekraft, hade jag
ansett det för den vildaste fantasi. Och dock vaknar jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:41:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bellater/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free