Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoåttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Människomas dårskap, ej deras hårdhjärtenhet vore
den förnämsta orsaken till världens fattigdom. Det vore
icke brott, hvarken enskild persons eller hel
samhällsklass brott, som föranledde släktets elände, utan ett
ohyggligt, kolossalt, världsförmörkande misstag. Och så
visade jag dem, huru fyra femtedelar af människornas
arbete helt och hållet förslösas genom inbördes
konkurrens samt brist på sammanslutning och enhetlig ledning.
För att göra saken riktigt tydlig, anförde jag som
exempel att torra landsträckor blott genom omsorgsfull,
konstgjord bevattning kunna afkasta, hvad som behöfs till
människornas uppehälle. Jag visade, huru det i sådana
länder är regeringens förnämsta uppgift att se till, att
vattnet icke bortslösas genom enskildas själfviskhet eller
okunnighet, emedan det annars kunde uppstå
hungersnöd. Därför regleras bevattningssystemet noggrant, och
privatpersoner tillåtas icke att på eget bevåg uppdämma
eller afleda vattnet, eller på annat sätt missbruka det.
Det mänskliga arbetet, förklarade jag, är den
befruktande ström, som allena gör jorden beboelig. Äfven
i bästa fall har den blott ringa vattenmängd, och det
erfordras därför ett regleringssystem, som på
fördelaktigaste sätt tillgodogör hvarje droppe, om världen skall
få sitt rikliga underhåll. Men huru långt ifrån
systematiskt går man ej i verkligheten till väga! Hvarje enskild
människa förfogar som hon behagar öfver det dyrbara
ämnet, endast besjälad af tanken att rädda sin egen skörd
och fördärfva sin grannes, så att hans må betinga desto
högre pris. Dels af girighet, dels af ondska
öfversvämmas somliga fält, då andra uttorkas, och hälften af
vattnet går fullkomligt till spillo. I ett sådant land kunna
visserligen några få genom öfvermakt och list vinna
öfverflöd, men den stora massans lott blir fattigdom, de svagas
och okunnigas gnagande brist och ständig hungersnöd.
Låt blott det hungrande folket åtaga sig den
uppgift, det försummat, och för det allmänna bästa reglera
den lifgifvande flodens lopp, och jorden skall blomstra
som en trädgård, och intet af dess barn skall sakna
någon god gåfva. Jag beskref den fysiska välmåga, den
andliga upplysning och sedliga lyftning, som då skulle
inträda för alla. Jag talade med hänförelse om den nya
världen, om dess välsignelse och öfverflöd, dess renhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
