Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så att vattnet i midten bildade en ås drygt åtta fot
högre än vid sidorna. Denna ås kröntes av stela, sig
stegrande vågor som vältade över men ändå stodo
kvar på sin plats. Klyftan var mycket fruktad, ty
den hade låtit många förbipasserande guldsökare
plikta med livet.
De lade till vid strandbanken ovanför, där ett tjog
andra ängsliga båtar förtöjts, och Kit och hans
sällskap gåvo sig ut till fots för att rekognoscera.
De kröpo fram till stalpet och tittade ner i det
virvlande vattnet. Sprague drog sig tillbaka med en
rysning.
»Å, herre Gud», utbrast han, »här kan en
simmare aldrig reda sig».
Stabben knuffade menande till Kit med armbågen
och sade dämpat:
»De ä’ rädda. Slår vad om att de inte våga.»
Kit hörde knappast vad han sade. Från båtfärdens
början hade han märkt hur oresonliga och
obegripligt illfundiga elementen voro, och denna glimt av
vad som var nedanför honom verkade som en
utmaning. »Vi måste hålla oss på den där
vatten-ryggen», sade han. »Glida vi ner av den, så törna
vi mot väggarna.»
»Och få aldrig veta hur det gick med oss», utlät
sig Stabben. »Kan ni simma?»
»Jag önskar jag inte kunde det, om det går
galet där nere.»
»Det är just vad jag säger», sade en obekant, som
stod bredvid och tittade ner i klyftan. »Och jag
önskar jag väl vore på andra sidan.»
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
