Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är bara mina s-s-satans nerver. Jag är k-k-kurant
om en m-minut.»
Och Nigger betraktade honom, där han satt
sammanvikt med axlarna mellan knäna, skälvande och
förvirrad, hållande i linan med ena handen,
medan han med den andra hackade och borrade hål
för sina klackar i isen.
»Carson», sade Nigger flämtande, »ni är en björn,
en riktig björn.»
Det leende han fick till svar var stelt och
vemodigt. »Jag har aldrig kunnat tåla att vara högt uppe
i luften», tillstod Carson. »Det angrep mig alltid.
Har ni något emot att jag sitter här ett ögonblick
och blir klar i huvudet? Sedan skall jag göra mina
fotfästen djupare, så att jag kan hala upp er.»
Nigger blev varm om hjärtat. »Hör på, Carson.
Vad ni har att göra är att kapa linan. Ni kan aldrig
få upp mig, och det tjänar till ingenting att vi bägge
gå förlorade. Ni kan göra slut på det här med er
kniv.»
»Tig!» lydde det förolämpade svaret. »Vad
pratar ni för dumheter?»
Nigger kunde ej annat än märka att vreden var
en bra kur för den andres nerver. För honom själv
var det en nervpinande spänning att ligga framstupa
på isen och inte kunna göra annat än försöka hålla
sig fast.
Ett brummande och ett hastigt rop: »Håll er
fast!» varnade honom. Med ansiktet tryckt mot isen
gjorde han en sista ansträngning att haka sig fast,
kände linan slakna och visste att Carson höll på
att glida ner emot honom. Han vågade ej se upp
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
